Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekonomisk översikt. Av förste aktuarie Sven K. Stockman - Penning- och bankväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Inlåning:
Differens
30/11 1925 30/11 1926 30/11 1927 1925/26 1926/27
Rediskontering i riksbanken ..... 99 71 70 — 28 — 1
Utländska valutor (inkl. uti.
statspapper) ...................... 65 23 200 — 42 + 177
Utlåningen däremot gick ned med över 227 milj. kr. i jämförelse med endast
3 milj. år 1926. Största nedgången visa .reverslånen, delvis synbarligen en följd av
den genom börskursernas stegring påskyndade avvecklingen av en hel del gamla
aktieengagement. Privatbankernas utländska valutabehållning visade en ökning av
ej mindre än 177 milj. kr.; år 1926 medförde en minskning av 42 milj. kr.
Det inhemska behovet av kapitaltillskott för investering i aktiebolag var ganska
ringa. Visserligen uppgingo nyemissionerna av aktier under jan.-nov. till c:a 240
milj. kr., vilket är väsentligt högre än 1926, då summan var 144 milj. kr. I nämnda
240 milj. kr. ingingo emellertid Svenska Tändsticksbolagets stora nyemission om 90
milj., varav mindre än en fjärdedel tecknades av svenska aktieägare, samt Kreuger
& Tolls nyemission om 22 milj. kr., vilken överhuvud ej utbjöds till teckning. Man
kan alltså knappast tala om någon ökning i det för aktieemissionerna i anspråk tagna
sparkapitalet under år 1927.
Däremot var summan av de upplagda obligationslånen under jan.—sept., 153,8
milj. kr., något större än under 1926 (jan.—sept., 119,5). I denna summa ingick ett
i maj emitterat 4 % statslån om 50 milj. kr. Emellertid inlöstes samtidigt lån för
91,6 milj., vadan nettoökningen endast blev 62,2 milj. kr. (jan.-sept. 1926 52,8
milj. kr.).
Deltagandet från svensk sida i utländska lån var av större omfattning än under
1926. Årets sista månader medförde emellertid en stagnation i den utländska
upplåningen, beroende främst på den ovisshet, som uppkom av diskussion om det tyska
skadeståndets eventuella företräde framför alla andra utländska fordringar. De
tyska lånen undergingo på grund härav under hösten en betydande kurssänkning.
Värdepappersimporten var stor, uppgående under årets tre första kvartal till
164,1 milj. kr. (jan.—sept. 1926 66,7 milj.), därav utländska obligationer för 144,8
milj. kr. (jan.-sept. 1926 c:a 53 milj.). Importen av kapital i form av utländska
uppköp av svenska värdepapper, framför allt aktier, var även mycket omfattande.
Fondbörsen var som följd av den fortskridande konjunktur förbättringen fast och
stigande under årets tre första kvartal och ett par veckor in i oktober. Särskilt
gäller detta tiden juli—mitten oktober, då utvecklingen tidvis var hausseartad med
stor omsättning. Från årets början till kulminationspunkten var uppgången för
industri- och rederiaktier i genomsnitt 25 %, för bankpapper c:a 16 %. Stegringen
var särskilt framträdande för Kreugergruppens aktier, vilka under nämnda
tidsperiod höjdes med 52 % samt för verkstadspapper och Grängesberg med 23 %
stegring för bägge. Trävaru- och rederiaktier visade endast en mindre höjning.
På grund av ovan antydda osäkerhetsmoment, framför allt det krisartade
tillståndet i Tyskland, avbröts plötsligt haussen vid mitten av oktober, och kursrörelsen
blev efter denna tidpunkt vacklande med övervägande nedåtgående tendens; dock
förmärktes mot årets slut en åtstramning i kursläget.
Årets omsättning uppgick till 443,6 milj. kr., varav 93,8 milj. obligationer.
Motsvarande siffror för 1926 voro resp. 285,1 och 83,9 milj. .
— 143 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
