Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Levnadskostnaderna. Av sekreteraren i Socialstyrelsen Hugo Heyman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den övervägande tendensen synes sålunda obestridligt vara fallande, om ock
förhållandevis mycket svag. Det bör dock framhållas, att under perioden den
samtidiga, ganska starka hyreshöjningen åstadkommit ett visst fördröjande av
indexfallet. Stode hyrorna nu kvar på samma nivå som 1923, skulle
levnadskostnadsindexen ligga 5 å 6 enheter lägre än vad nu är fallet.
Såsom en översikt över levnadskostnadernas förändringar under år 1927
meddelas här nedan de summariska resultaten av kvartalsindexberäkningarna. För varje
post för sig liksom för totalsumman av utgifter betecknas det beräknade
utgiftsbeloppet i juli 1914 med 100.
Beräknings- Födo- och Bostad Bränsle Beklädnad Skatter Övriga Samtliga
tillfälle njutningsämnen och lyse utgifter utgifter
1927 1 jan. 155 188 186 182 183 179 171
» 1 april 149 198 180 181 184 179 170
» 1 juli 148 198 176 180 184 179 169
» 1 okt. 154 198 171 181 184 180 172
1928 1 jan. 152 198 168 182 184 179 171
Medelindexen för samtliga levnadskostnader är för 1927 171, den lägsta efter
världskriget (1923: 177, 1924: 174, 1925: 176, 1926: 172).
Efter den redan i det föregående omnämnda nedgången under början av året och
följande bakslag var indexens ställning vid årets slut densamma som vid dess
början eller 171. De i tabellen redovisade huvudposterna ha dotk undergått vissa
förskjutningar, varvid bostadsposten höjts rätt kännbart och även skatterna jämkats
något uppåt, medan födoämnesposten står en obetydlighet lägre vid årets slut än vid
dess början samt bränsle- och lyseposten reducerats ganska kraftigt.
Den allmänna hyresräkning, som företogs på hösten 1926, utvisade en fortsatt
stegring av de genomsnittliga bostadskostnaderna. När dess resultat förelåg
preliminärt färdigt den 1 april 1927, blev en höjning av hyresindexen med hela 10
enheter följden. Den därigenom uppnådda nivån 198 ger vid handen, att
allmänheten under detta hyresår fick betala praktiskt taget dubbelt så mycket för
hyreslägenheter som före kriget, när man vid bägge tidpunkterna räknar med medeltal
för lägenheter om resp. rumsantal bland samtliga uthyrda bostadslägenheter. Vid
denna kalkyl komma givetvis de mindre lägenhetstyperna att väga tyngst, emedan
de omfatta den avgjort största delen av hela beståndet. Till och med i Stockholm,
där dock de större lägenheterna äro jämförelsevis talrika, uppgå nämligen dylika
med 1, 2 och 3 rum samt kök till i det närmaste 80 % av samtliga familjebostäder.
— Trots att hyrorna numera stegrats avsevärt mera än övriga i indexräkningarna
ingående viktigare levnadskostnader, ha de dock icke nått samma nivå som de för
motsvarande period beräknade indextalen för byggnadskostnaderna. En ytterligare
förskjutning uppåt av medelhyrorna är därför ingalunda utesluten och kommer
måhända att i någon mån framträda, när de förändringar, som inträdde vid övergången
till innevarande hyresår (1927—28), vid beräkningstillfället den 1 april 1928 kunna
tagas i beaktande. Även med all hänsyn till att bostadsstandarden, särskilt vad
smålägenheter beträffar, undergått en viss förbättring sedan förkrigstiden, nödgas man
dock konstatera, att hyreskostnaderna fortfarande äro abnorma. Förutsättningen
för en bättre anpassning av bostadsutgifterna till levnadskostnaderna i övrigt
— 160 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
