Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Levnadskostnaderna. Av sekreteraren i Socialstyrelsen Hugo Heyman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hel del av våra vanligaste födoämnen. Under årets sista kvartal har sedan åter en
nedgående tendens gjort sig märkbar.
Ser man på resultatet av dessa prisstegringar och prisfall, sådana de framträda
i de av socialstyrelsen offentliggjorda medelpriserna för samtliga de orter, från
vilka prismaterial inhämtas # (49. viktigare städer och industriorter inom
landets olika delar), finner man ganska stora skiljaktigheter i priserna för de olika
varorna vid årets början och slut. Den största sänkningen har träffat salt sill,
som i sammanhang med att sommarens fångst av islandssill fördes i marknaden,
gått ned så, att priset vid årets slut låg 65 % lägre än vid dess början och blott
obetydligt över 1914 års nivå. Betydande har också prisfallet varit för färskt och
salt svenskt fläsk, margarin och socker (samtliga 10—15 % prisfall). De bägge
sistnämnda varorna stodo vid årsslutet sedan flera månader ungefär i jämnhöjd med
förkrigsnivån. Sänkningar med någon procent hade vidare träffat vetemjöl, kaffe,
alla slag av färskt kött o. s. v. Å andra sidan har framför allt potatis stigit i pris
med ej mindre än 40 % i detaljhandeln, en följd av årets dåliga skörd och
nödvändigheten att täcka en del av konsumtionsbehovet genom import. Potatispriset
är vintern 1927—28 i genomsnitt för landet nära 2 gånger så högt som vintern
1913—14. Kraftig har vidare uppgången varit för gula ärter, som nått upp till den
dubbla förkrigsnivån. Bruna bönor åter, som också stigit starkt, kunna därigenom
endast sägas ha återhämtat sig efter exceptionellt nedpressade priser under
föregående konsumtionsår. Smörpriset har under året stigit med c:a 10 % såsom det
slutliga resultatet av betydligt starkare fluktuationer i olika riktningar. Procentiskt
ringa men dock anmärkningsvärd är den prisstegring, som inträffat för rågmjöl
och de flesta noterade slag av rågbröd. Även under 1926 stego de olika sorterna
av "rågmjöl, under det att vetemjölspriserna voro oförändrade. 1927 visade
vetemjöl som nämnt t. o. m. sänkning. Denna relativa förbättring i värdesättningen av
rågprodukterna torde ha sammanhang med spannmålsproducenternas genom
utförselbevisen stärkta position, men fråga är om icke även en ökad efterfrågan av
rågbröd gjort sig gällande. I rätt många av våra större städer (bl. a. Stockholm och
Göteborg) ha förts i handeln såväl grova som rågsiktslimpor av enkel kvalitet och
till jämförelsevis laga, efter viktsenhet bestämda priser. Ej minst i huvudstaden
ha dessa vunnit stor utbredning och sannolikt bidragit att höja rågkonsumtionen på
vetets bekostnad.
Den föregående översikten belyser några av de mera betydelsefulla förskjutningar
av priserna inom detaljhandeln, som berört så stora delar av landet, att de av
socialstyrelsen uträknade medelpriserna för samtliga rapporterande orter och till
följd därav indexkalkylerna påverkats. Det bör dock icke lämnas oanmärkt, att ett
oförändrat medelpris ofta nog döljer starka prishöjningar och prissänkningar på
ett flertal orter, ehuru desamma mer eller mindre fullständigt vägt upp varandra.
Dessa lokala växlingar kunna naturligtvis i ett land med så olikartade
naturbetingelser inom olika landsändar som Sverige delvis återföras på olikheter i
skördeutfallet o. d. Så t. ex. har under hösten 1927 största delen av Norrland varit så gott
som oberört av den starka höjningen av potatispriset, emedan Norrland i motsats
mot de sydligare landsdelarna haft en tillfredsställande potatisskörd. I vissa andra
fall är förklaringen till olikformigheterna mindre enkel.
Även med avseende på sådana varor, för vilkas prisförändringar man är van att
peka på enhetliga förklaringsgrunder åtminstone som det väsentliga, finner man ej
— 162 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
