- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Femte årgången (händelserna 1927) /
186

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Modet 1927

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

naturliga plats. Ärmarna visade en del tendenser till fantastiska utsvävningar, särskilt i form
av pösande vidd på underärmen. Aftontoaletterna gjordes fullkomligt ärmlösa.

Jumperklänningen höll sig kvar hela året om än ej så dominerande modet, som fallet varit
under 1926. Fortfarande användes mycket skiftande material i kjol och jumper, så att
exempelvis en sommarjumper kunde göras av något luddigt ylletyg, medan kjolen var av tunnaste
stoff, georgette eller muslin.

Pälsfodrade kappor blevo vanliga på hösten. Pälsbesättningen utanpå kapporna sträckte sig
gärna i ett från kragen ned längs kappans kant, gärna delvis på insidan, samt runt omkring
nedre kanten. Skinngarriityr även av enklaste kvalitet, vederbörligen färgade, användes mycket.

Bland de tygsorter, som voro mest i bruk, kan nämnas först och främst jersey, varierat i
oändlighet och i de mest utsökta kvaliteter. En kvalitet, som kom upp under våren, var den
oerhört smidiga och lätta trikåvävnad, som gick under namnet angöra. Jersey förekom under
hela hösten i stor utsträckning invävd med fina metalltrådar och användes speciellt till jumpers.
På hösten blev sammet mycket modernt, särskilt en ny sort, kallad velour transparamt med
florstunn botten och en yta med skimrande vacker lustre — ett dyrbart och synnerligen ömtåligt
material. Släta lameer begagnades flitigt till eleganta jumpers. Till allt vad festdräkt hette,
både klänningar, skor och smycken, började man från och med höstsäsongen i nästan
obegränsad mängd använda strass, för vilket grella och glittrande material de närmast föregående
säsongernas pärlbroderier och pärlbesättningar fingo träda tillbaka. Skor och väskor, helt och
hållet strassprydda, blevo moderna.

Sommartyget framför andra var muslin, som detta år uppträdde företrädesvis i mycket
små-mörstriga kvaliteter och i dämpade, ibland nästan dova färger. Tvättsidenkvaliteterna från de
föregående åren, speciellt det populära toile de soie, syntes något mindre denna sommar.
Påfallande var det myckna bruket av ylletyger under sommaren, både till klänningar, kappor och
jumpers; detta gällde emellertid de moderna yllekvaliteterna, vilkas ytterliga lätthet och porösa
halt gjorde dem behagliga och fullt användbara åtminstone för medelvarma dagar. Den främste
tillverkaren i genren var nu som tidigare Rodier, vilkens nya varor säsong efter säsong skapat
sensation sedan flera år tillbaka.

Vårens och sommarens stora modenyck var kalvskinnet, som förekom till leda inom hela den
moderna damgarderoben. Hela kappor och jumpers gjordes av kalvskinn — helst ofödd kalv
och allra helst röd- och vitbrokig — dessutom användes varan i fråga till skor, väskor,
hattar m. m.

Hattarna uppvisade hela året fortfarande små former, vilka dock under våren hade tendens
att stiga i höjden, gärna med rikt draperade kullar. Detta mod försvann totalt på hösten,
lämnande plats för det epidemiskt utbredda hjälmmodet med en kalottliknande .kulle och en
framtill rakt uppstående kant liknande ett uppslaget hjälmvisir, medan kullen på sidorna ofta
var neddragen som ett par formliga öronlappar, så att håret fullkomligt doldes. Sammet och
filt voro ytterst vanliga material, även till sommarhattar. Speciella sommarvaror utgjordes
emellertid av manilla och bangkok samt grova halmflätor, kallade paillason.

Skor av halvrund form samt med ganska höga klackar voro fortfarande på modet. Nya
lädersorter eller rättare sagt ny behandling av lädret, särskilt chevreau, framvisade
överraskande vackra resultat, särskilt i metallustre. Den tekniska tillskärningen och utarbetningen
utgjorde här såväl som i fråga om kläder och hattar det förnämsta.

— 186 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:04:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svda/1927/0188.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free