Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkligare dödsfall i Sverige 1927 - Gösta Mittag-Leffler - Svante Arrhenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ingalunda främmande för matematikens
användning inom andra vetenskaper och vitt skilda
områden av det praktiska livet. Han hyste en
lidelsefull kärlek till den fria forskningen,
obunden av alla ekonomiska, politiska och nationella
hänsyn, och hans kanske största insats har varit
främjandet av samarbetet mellan forskare av
olika nationaliteter. »Acta mathematica», den
främsta frukten av dessa hans strävanden,
skapades för att sammanknyta de genom 1870 års
krig brutna fransk-tyska förbindelserna och blev
från början ett över alla politiska motsättningar
höjt organ för vetenskapligt tankeutbyte. Många
av de här offentliggjorda undersökningarna ha
bildat epok i den matematiska forskningens nyare
historia. Nordens matematiker sammanfördes på
Mittag-Lefflers initiativ till en kongress i
Stockholm 1909 endast fyra år efter unionsbrottet, och
det sålunda inledda samarbetet har alltsedan
fullföljts.
På sin 70-årsdag 1916 upprättade
Mittag-Leffler en matematisk stiftelse under
Vetenskapsakademiens förvaltning, innefattande hans
ståtliga villa i Djursholm och de där befintliga
enastående samlingarna, ett rikhaltigt bibliotek
och ett värdefullt arkiv.
Mittag-Leffler blev 1872 fil. doktor i Uppsala
och samma år docent i matematik. 1877
utnämndes han till professor i samma ämne vid Helsingfors universitet, där han stannade
till 1881, då han blev professor vid Stockholms högskola, vilken han varit med om att grunda.
Han var högskolans förste ordinarie professor och under ett par år dess rektor. Han var
ledamot av ett 30-tal utländska lärda samfund samt hedersdoktor vid sex utländska universitet,
däribland Oxfords.
Om den bortgångne skrev i Svenska Dagbladet professor Gustav Cassel följande minnesord:
»Jag vet det väl. Skiftande omdömen komma att fällas om honom. Hans liv gav förvisso
anledning därtill. Men vad vi i denna stund framför allt måste minnas, det är, att Gösta
Mittag-Leffler gjort en verkligt stor insats i svensk kulturutveckling. Efter generationer, som
tryckts av en liten nations känsla av egen obetydlighet och nödvändiga ställning i de bakre leden,
kom en tid, då krav restes — mer och mer medvetet —■ att Sverige på kulturens olika områden
skulle stå fullt i jämbredd med andra länder och att svensk gärning skulle syfta högre än andra
kunnat nå. Axel Key, Adolf Erik Nordenskiöld, Oscar Montelius och Sven Hedin voro män av
en grupp, som i livsåskådning och handling företrädde detta krav. Till den gruppen hörde också
Mittag-Leffler. Med honom framträdde en svensk matematisk vetenskap, som visste att förskaffa
sig en plats i första planet. Vad detta betydde såsom eggelse och exempel för svenskt
kulturarbete på alla områden, har samtiden ännu knappast fullt förstått. Den generation, som nu växer
upp, tager i arv ett land med en utomordentlig ställning i folkens krets. Det tillkommer denna
generation att tacksamt minnas föregångsmännens insats.»
Svante Arrhenius.
Den förste svenske Nobelpristagaren professor Svante Arrhenius avled söndagen den 2
oktober i sitt hem i Nobelinstitutet vid Experimentalfältet efter omkring en veckas
sjukdom, akut tarminflammation. Han var vid sin bortgång 68 år gammal.
Svante Arrhenius intog redan vid 25 års ålder sin plats i främsta ledet bland den nutida
naturforskningens stormän genom sin doktorsavhandling, som i huvudsak innehöll den
sedermera världsberömda elektrolytiska dissociationsteorin. Avhandlingen bedömdes i Uppsala
med det lägsta betyg som kunde ges utan underkännande men belönades 20 år senare med
— 234 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
