Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det ekonomiska läget i utlandet. Av redaktör E. Klarin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det ekonomiska läget i utlandet.
Av redaktör E. Klarin.
n sakta fortgående förbättring kännetecknade i stort sett såväl den
statsfinansiella som den ekonomiska utvecklingen i världen under år 1927, varvid
undantag dock måste göras för Kina, som hela året oroades av inbördeskrigets
härjningar, Japan, vilket land som följd av naturkatastrofer genomgick en svår
ekonomisk kris, och Ryssland, som led av ekonomiskt vanstyre och av det
misstroende, som i andra länder framkallades av bolsjevikpolitikens
undermineringsarbete. Den ekonomiska förbättringen i Europa sammanhängde intimt med det
friskt pulserande näringslivet i Förenta staterna, med detta lands frikostiga utlåning
till utlandet och med Federal Reservebankens i Newyork ingående samarbete med
ledande centralbanker i Europa. Den konferens mellan representanter för engelska,
franska och tyska centralbankerna och mr. Benjamin Strong, chefen för Federal
Reservebanken i Newyork, vilken konferens hölls i sagda stad i juli månad, blev av
mycket större räckvidd än man hade väntat. Betydelsen ur ren valutasynpunkt
finnes behandlad längre fram under sitt särskilda kapitel. Här skall blott framhållas
den lättnad den amerikanska valutapolitiken under senare halvåret 1927 beredde
Englands industri och handel och som i hög grad bidrog till den uppblomstring
näringslivet där fick.
i Förenta staternas inflytande på den ekonomiska utvecklingen i världen var
i stadigt stigande och gjorde sig starkt gällande under året. Därför var det så
mycket mera glädjande, att den avmattning i landets ekonomiska liv som framträdde
efter halvårsskiftet, blev av så kort varaktighet och endast kan betraktas som en
andhämtningspaus. Efter de föregående årens kraftiga expansion hade det annars
varit ganska naturligt, om vågdalen blivit djupare, men landet har en vidsträckt
och köpstark hemmamarknad, vars behov är i oavbrutet stigande. Denna trygga
bakgrund ger åt Förenta staternas näringsliv en oskattbar säkerhet, som föga
påverkas av yttre växlande moment. Landets ständigt ökade importbehov förskaffar
Europas exportindustrier en avnämare av rang, som vårt land glädjande nog i allt
större skala fått bidraga att tillgodose. Goda konjunkturer i Förenta staterna
betyda fortsatt god avsättning från Europa till detta land, vars import för 1926
höll sig i c :a 4,5 miljarder dollar.
. Utlåningen från Förenta staterna till utlandet bedrevs en tid med sådan intensitet,
att icke mindre än 14 amerikanska bankkonsortier på vårsidan tävlade om ett lån
på 20 miljoner dollar till staden Budapest. En dylik tävlan måste naturligtvis
medföra sjunkande räntesatser och frikostighet med avseende på säkerheterna. Därför
varnade också både finansminister Mellon och bankir Th. Lamont i Morganbolaget
mot oförsiktig utlåning. Ännu kraftigare verkade nog den omständigheten att en
del av lånen endast med svårighet kunde placeras hos allmänheten och att i vissa
fall ända upp till 50 % av obligationerna stannade i emissionshusens ägo. Följden
blev en stagnation i den amerikanska utlåningen, och Tyskland vände sig en tid
i stället till England, Holland, Schweiz och Sverige. På höstsidan kom Förenta
staterna åter på allvar i marknaden och flera lån till Tyskland emitterades, till dess
att diskussionen om skadeståndsbetalningarnas eventuella företräde framför
räntebetalningar och amorteringar på tyska lån satte stopp. En utredningskommission
tillsattes av Investment Bankers Association, vilken ännu vid årsslutet ej avgivit sitt
— 273 —
17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
