- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Femte årgången (händelserna 1927) /
274

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det ekonomiska läget i utlandet. Av redaktör E. Klarin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

utlåtande. Sedan november emitterades därför i Amerika endast lån till tyska
privatföretag, ej till stater eller kommuner. Tyskland kunde i november i utlandet endast
upplåna 87,7 miljoner riksmark (varav 84 milj. i Förenta staterna) mot ca 500
miljoner i oktober, och i december blott 0,2 miljon mark. Inalles utlånade Förenta
staterna under årets första 10 månader 1,2 miljard dollar till utlandet mot 881
resp. 298 miljoner under samma period 1926 och 1925.

Den engelska industrien återupptog efter kolstrejkens slut vid utgången av
november 1926 med all kraft arbetet på att fylla alla de luckor den långvariga
konflikten förorsakat. I början av 1927 var det åter full fart i flertalet engelska
industrier. Ett kraftigt uppsving inträdde på så gott som alla områden och om också
sedan en avmattning ägde rum särskilt inom de tunga industrierna och
bomullsindustrien, höll sig dock den allmänna produktionsnivån ganska väl uppe. En sakta
förbättring var fullt märkbar, fastän de arbetslösas antal icke kunde nedbringas
under miljonen. Kolproduktionen uppgick mot slutet av året till ca 5 miljoner ton
per vecka, men inom denna industri voro närmare en kvarts miljon arbetare
sysslolösa. Ehuru järnindustrien hade att utstå svår konkurrens från särskilt Frankrike
och Belgien, var stålproduktionen dock större än 1913. Skeppsbyggerier, verkstads-,
elektricitets- och lyxindustrier arbetade med framgång. Bomullsindustrien led av
oron i Kina och av fallande råvarupriser, som gjorde att bomullsspinnareföreningen
ej kunde göra sina minimipriser för garn gällande, varför marknaden mot
årsslutet blev ganska kaotisk. Handelsbalansen var ogynnsam med ett importöverskott
på 362,5 miljoner pund för 11 månader.

Den samverkan, vilken som förut sagts ägde rum mellan Newyorks och Englands
centralbanker, satte Englands bank i tillfälle att utan höjning av räntan kunna
likvidera höstens stora inköp av säd och bomull och hade även i övrigt en oerhörd
betydelse för Englands näringsliv. Detta samarbete bidrog säkerligen i väsentlig grad till
den optimism, som trots alla motigheter rådde inom engelska industrikretsar och som
även framträdde i en stark aktivitet på fondbörsen.

Tyskland hade i stort sett högkonjunktur under hela året. Antalet arbetslösa
minskades från 1,8 miljon vid årets början till ca 330,000 i medio av oktober,
varefter kurvan åter gick uppåt till över 600,000 vid december månads ingång.
Arbetslösheten ansågs i Tyskland ej vara större än normalt före kriget, varvid bör märkas
att ung arbetskraft då alltid i stor utsträckning drogs från arbetsmarknaden för
militärtjänsten. Den tyska järnindustrien arbetade mest hela året så gott som för
fullt, huvudsakligen på grund av den inhemska marknadens stora
konsumtionsförmåga. Mycket väl sysselsatta voro verkstads-* elektro-, byggnads- och
textilindustrierna. Verksamheten stimulerades av en kraftig upplåning i utlandet,
uppgående till 1,529 miljoner mark, mot resp, 1,698 och 1,433 miljoner åren 1926 och
1925. Lantbruket lånade 6 gånger så mycket som året förut, medan
däremot staternas och kommunernas lån gingo ned till ^ och industrilånen
till % av föregående års motsvarande siffror. Tysklands skuldsättning till
utlandet ökades under åren 1925—1927 med 4,6 miljarder mark och beräknades på
hösten sistnämnda år uppgå till ca 10 miljarder. Ännu vid årsslutet förmärktes inga
tecken till en konjunktur försämring, ehuru bristen på kapital började göra sig starkt
kännbar.

I Frankrike rådde praktiskt taget ingen arbetslöshet, industri och handel kunde
inregistrera gynnsamma resultat och statsfinanserna förbättrades under Poincarés
insiktsfulla skötsel förvånansvärt raskt. Franska banken kunde på ett år öka sina
reserver av guld och valutor med ca 20 miljarder. Bankens förskott till staten

— 274 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:04:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svda/1927/0276.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free