Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det ekonomiska läget i utlandet. Av redaktör E. Klarin - Valutorna och återgången till guldet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ningar av befolkningen från tätt till glest befolkade trakter som en motvikt till de
minskade emigrationsmöj ligheterna.
Polen erhöll ett stort utländskt lån på sammanlagt ca 72 milj. dollar för
stabilisering av sin valuta. Engelska kolstrejken hade satt fart i Polens kolindustri och
denna hade även under 1927 god avsättning. Den starkt ifrågasatta anslutningen
till den internationella stålkartellen ägde icke rum under årets lopp, men den
inhemska konsumtionen av järn ökades betydligt. Textilindustrien arbetade under
gynnsamma förhållanden med god avsättning till Rumänien. Förhandlingarna med
Tyskland om handelsavtal avbrötos i februari men återupptogos på hösten, dock
utan att överenskommelse träffades utom i ett par detaljfrågor. Dessa osäkra
förhållanden inverkade naturligtvis menligt på båda ländernas handelsutbyte.
Jordbruket i Rumänien led av brist på kapital, och höga skatter och
lantbefolkningens svaga köpkraft minskade industriens och handelns omsättning.
Handelsbalansen under årets 10 första månader visade ett exportöverskott på 3,6 miljarder
mot endast 1,6 miljard året förut. Den aktiva balansen berodde dels på ökad export
dels på att importen till följd av i april höjda tullar minskades.
I Spanien gynnades producenterna på konsumenternas bekostnad och landet
omgärdades med de högsta tullmurar i Europa näst efter Rysslands. Protektionismen
satt i högsätet och följden blev, att livsmedelskostnaderna sedan 1913 fördubblades
och att grosshandelsprisen höllo sig 90 procent över sagda års nivå. Spanska staten
hade att i februari återbetala över 1 miljard i skattkammarväxlar och upptog härför
ett inhemskt lån, som lämnade ett så glänsande resultat att 3,700 miljoner pesetas
inflöto utöver det nyssnämnda beloppet. Staten kunde därför konvertera så gott
som hela sin svävande skuld på 4,100 miljoner pesetas, vilken skulle förfalla under
åren 1928—31.
Sydamerikas stater arbetade livligt på förbättrade förhållanden. Brasilien
återgick till guldmyntfot. Chile gjorde stora ansträngningar för att genom modernare
metoder för Chilesalpeterns utvinnande kunna konkurrera med på kemisk väg
framställda gödningsämnen, varjämte regeringen vidtog åtgärder för att från
utlänningar återvinna i norra delen av landet befintliga salpetergruvor. Argentinas
export av vete och linfrö var bland de största som förekommit och majsskörden
slog rekord. Stor efterfrågan rådde på kött, hudar och ull, järnvägarnas inkomster
ökades och statens finanser förbättrades.
I mars oroades Japan av ett starkt jordskalv, som bl. a. gjorde att den stora
Suzukikoncernen, som ända sedan 1923 års jordbävning laborerat med svårigheter,
måste inställa sina betalningar. Flera banker stoppade och Japans tillämnade
återgång till guldmyntfot hindrades. På höstsidan råkade också varvet Kawasaki i
finanssvårigheter. Genom bankernas solidaritet och regeringens ingripande
begränsades krisen, och utlandet torde icke ha lidit några förluster.
Valutorna, och återgången till gnidet.
Det för den ekonomiska utvecklingen ytterst viktiga arbetet på valutornas
stabilisering och återgången till guldet fortsatte under år 1927. Av stor betydelse
för den allmänna penningpolitiken blev den konferens,som i början av juli ägde
rum i Newyork mellan guvernör Benjamin Strong i Newyork Federal Reserve
bank, guvernören för Bank of England, Montagu Norman, viceguvernören i
— 276 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
