Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det ekonomiska läget i utlandet. Av redaktör E. Klarin - Valutorna och återgången till guldet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Banque cie France, professor Rist, tyske riksbankschefen dr. Schacht och
guvernören för Banque Nationale de Belgique, F. Hautain. Englands finansminister
Churchill omnämnde i slutet av juni i underhuset att denna konferens skulle äga
rum och att han icke tvivlade på att både guldstandarden och frågan om
guldreserverna skulle diskuteras. Han kunde också säkerligen som diskussionsämne ha
tillagt den allmänna diskontopolitiken. Att på detta område ett mycket intimt
och verkningsfullt samarbete senare följde, visade sig icke minst, då Newyorks
centralbank den 4 augusti sänkte sitt diskonto till Zy2 % och därigenom besparade
Bank of England en annars oundviklig höjning. Tack vare detta samarbete, som
även visade sig i finansiering i Newyork av Englands höstinköp av spannmål
och bomull, kunde den engelska centralbanken passera årsskiftet med ett oförändrat
diskonto av 4^2 %, och pundet kunde i Newyork mot slutet av året stiga till en
kurs, som möjliggjorde å ömse sidor en efterlängtad strömning av guld från
Newyork till London.
Från och med 1927 års början återgick Danmark till guldmyntfot i kraft av
en till utgången av 1929 gällande lag om Nationalbankens skyldighet att inlösa
sina sedlar med guld. Dock har denna skyldighet begränsats till poster på 28.000
kr. eller värdet av en guldbarr, vägande 12,5 kg. och av 9/10 renhet. Den danska
valutan höll sig under hela året mycket stabil med en lägsta notering av 99: 35
och en högsta kurs av 99: 97y2 svenska kronor för 100 danska. Norge har icke
under året mäktat genomföra sin återgång till guldet, men den norska kronan har
ändock ej visat större svängningsmarginal än 3,55 svenska kronor per hundra.
Den lägsta kursen var 95: 25 och den högsta 98: 80. Det är givet att Norge
kommer att återinföra den gamla guldpariteten, men detta måste köpas med stora
uppoffringar, enär statens och kommunernas skuldbördor ofantligt stegrats genom
penningvärdets uppgång.
I Frankrike åstadkom Poincarés målmedvetna och fasta finanspolitik rena
underverk. Förtroendet återvände fullständigt och med detta också det förut emigrerade
kapitalet, varför Paris hela året hade en så välförsedd penningmarknad, att franska
centralbanken i tre etapper kunde sätta ned diskontot till 4 procent från 6^4.
Den franska valutan höll sig hela året stabil i c :a 122 å 124 franc per pund.
Regeringen uppmuntrade kommuner, järnvägsbolag m. fl. att i utlandet upptaga
lån, varefter därigenom disponibla valutor övertogos av staten, som på detta sätt
fick en betydande valutareserv till sitt förfogande för att stödja francen. Något
officiellt meddelande om när francvalutan skall stabiliseras lämnades icke, men
det blev tydligt, att tanken på en höjning av valutans värde övergivits.
För att konsolidera sin stora svävande statsskuld upptog Italien under årets
första månader ett 5 % konverteringslån på 23 milliarder lire till en emissionskurs
av 87^/2 %, varav 20,5 milliarder användes för omsättning av kortfristiga
skatt-kammarväxlar och resterande 2,5 milliarder utgjorde nyteckning. Detta lån, som
i många hänseenden fick karaktären av ett tvångslån, begagnades för att mildra
depressionens verkningar på handel och industri. Under hela året led det italienska
näringslivet av valutastegringen. Liran stod under år 1926 lägst den 28 juli, då
den i Stockholm noterades i 11:85. Vid 1927 års ingång hade kursen hunnit upp
i 16:95, men sjönk sedan så att vår riksbank den 12 januari noterade lågrekordet
för året med 15: 85. Därefter gick noteringen åter upp och den 26 april nåddes
en toppkurs av 21: 80 eller 84 % över 1926 års lägsta kurs.
De häftiga svängningarna föranleddes av Mussolinis förklaring året förut, att
liran skulle upp utan att målet för stegringen angavs, vilket lämnade fältet öppet
— 277 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
