Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glozelstriden. Av professor Birger Nerman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
menade, att inskriptionerna voro avfattade
på latin och han trodde sig kunna giva en
tolkning av vissa bland dem.
Emellertid hade en och annan av dem
som deltagit i grävningarna förblivit
skeptisk, och bland de arkeologer, som icke
haft tillfälle att deltaga, var misstroendet
övervägande. Det uppstod en vidlyftig
polemik, som till att börja med visserligen
var ganska temperamentsfull, men
dock-höll sig inom tämligen hyggliga gränser/
Men på hösten 1927 började det bli
stormigt. I september ingav den ryktbare
klassiske arkeologen, professorn vid École
du Louvre i Paris, René Dussaud, till
den franska humanistiska akademien en
skrift, vari han kategoriskt betecknade
fynden som förfalskade, och i oktober
offentliggjorde han en broschyr Autour des
inscriptions de Glozel med liknande innehåll. Ehuru det ej direkt utsädes, var det
fullt tydligt, att Dussaud betecknade Émile Fradin som förfalskaren. Dussaud ville
framför allt på paleografiska skäl visa upp, att fynden vore oäkta. I september
publicerade vidare en miningenjör, A. Vayson de Pradenne, som i olikhet mot
Dussaud deltagit i grävningar vid Glozel, i Bulletin de la Société Préhistorique
frangaise en artikel, vari hän kom till samma resultat som Dussaud; han sökte
bl. a. visa, hur »rEsprit de Glozel» gått till väga för att utan att lämna tydliga
spår föra ned fynden i jorden. Även här utsädes icke direkt, vem som vore
förfalskaren, men för läsaren var det även i detta fall klart, att unge Fradin utpekades.
Glozelianerna blevo dock ej svaret skyldiga, och en flod av polemiska inlägg följde
i tidningar och tidskrifter.
Av den kritik som framställts hade det emellertid oförtydbart framgått, att
grävningarna icke skötts på ett vetenskapligt tillfredsställande sätt, och franske
kulturministern Herriot fann sig därför i en skrivelse av den 5 oktober föranlåten att
fridlysa fyndplatsen för ett halvt år; grävningar skulle endast få företagas i närvaro
av en statens kontrollant, till vilken utsågs arkeologen Peyrony. Vidare beordrade
Herriot Saint-Germain-museets tekniske specialist Champion att närmare studera
fynden.
Samtidigt förbereddes även andra åtgärder för att om möjligt få ett slut på
Glozelfejden. Den i slutet av september i Amsterdam församlade
antropologkongressen beslöt att utse en internationell kommission av arkeologer, som skulle ha
till uppgift att genom grävningar och studier av de redan gjorda fynden söka nå ett
avgörande i Glozelstriden. Det utsågs ett antal av 8 medlemmar från skilda länder,
och kommissionen erhöll franska statens och herrarna Morlets och Fradins
till-låtelse att utföra sina undersökningar. Sju av kommissionens medlemmar anlände
till Glozel den 5 november och grävde där under 3 dagar, varvid man ur jorden
upptog summa 9 föremål, därav en lertavla och en skifferring med bokstavstecken.
Vidare studerade man Émile Fradins och dr Morlets samlingar under 1 dag. Vid
grävningarna var en stor skara åskådare tillstädes, och den allmänna meningen bland
dem var, att undersökningarna blivit en lysande seger för dr Morlet. Kommissionens
Glozelfynden äkta eller oäkta?
— 284 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
