Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den kinesiska oron. Av fil. lic. Daniel Olsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ingång behärskade de båda västra provinserna
Kansu och Shensi (jfr även Sv. Dagbl :s årsbok
IV, s. 281 f.). Feng hade intima relationer
med Moskva — i likhet med Mongoliet voro hans
provinser i början av året förmodligen föga
annat än ryska skyddsstater — och han mottog
bevisligen under våren stora
ammunitionstransporter via Mongoliet. Vid månadsskiftet maj—
juni inföll han i Hönan, och Pekingtrupperna
tvingades att retirera över Hwangho till trakten
av Paoting. Yen Hsi-shan, guvernören i Shansi,
besatte nämligen Shichichuang, varifrån en
bibana utgår till Shansis huvudstad Taiyiianfu, men
förhöll sig tillsvidare passiv.
Beskrivna händelser återverkade i Peking.
Chang Tso-lin förklarade sig den 18 juni för
diktator — Ta Yuan Shuai — ett slags
konstitution ad interim utfärdades och ett nytt kabinett
bildades, sedan Wellington Koo avgått, bestående
huvudsakligen av Changs närmaste män, Realiter
innebar nog detta ingen egentlig förändring av
existerande förhållanden, och usurpationen
saknade naturligtvis varje spår av legalitet, men den
torde dock ha bidragit till klarläggande av den
politiska situationen i norr.
»Straff expeditionen» lät emellertid vänta på
sig. Till dels berodde detta på svårigheten att
kunna finansiera den men också på att den
förlamades av det pågående politiska intrigspelet.
Hankowregeringen hade försökt vinna Feng
på sin sida, men denne som alltid varit
överraskningarnas man närmade sig i stället Nanking och sammanträffade med Chiang i Hsuchow
den 20—22 juni. Troligen gjorde han här några slags utfästelser att uppehålla nordtrupperna,
medan Chiang med huvudparten av sina trupper skulle göra upp sina mellanhavanden med
partiets kommunistiska vänsterflygel. Hankowregeringen drog också samman sina
stridskrafter till Kiukiang, men innan några egentliga strider inletts och utan Chiangs direkta
medverkan ägde i juli en statskupp rum i Hankow, därvid de radikalaste elementen avlägsnades
tillika med Borodin och dennes sällskap (27 juli). Över Honan, Shensi och Mongoliet
lämnade B. omedelbart Kina, säkert en av Moskvas största politiska förluster under året 1927.
Men kuppen i Hankow hade också en annan mera oväntad följd, nämligen en prestigeförlust
för Chiang Kai-shek, som föranledde dennes tillbakaträdande (13 aug.), även detta en av årets
mest markanta händelser. Mest torde väl ha inverkat, att han ej kunde lita på sina
underbefälhavare, det vanliga ödet för Kinas »starka» män. Men icke heller på Feng Yii-hsiangs
vänskap syntes mycket kunna byggas. Fronten vid Hsuchow genombröts, och en offensiv,
ledd av Sun Chuan-fang, förde nordtrupper snart till Pukow. — Framgångarna voro dock
tämligen temporära, och Nanking-trupperna ha vid årsskiftet i stort sett återtagit sina gamla
ställningar. Detsamma gäller Feng i Honan.
Chiangs tillbakaträdande var utan tvivel av ödesdigert inflytande för nationalistpartiet.
Ett-slags reorganisation av partiet har visserligen ägt rum, och de sista veckornas massavrättningar
av kommunister i Kanton synas tyda på, att vid årsskiftet de antikommunistiska elementen ha
mest att säga. Efter en tripp till Japan har också Chiang (10 nov.) återvänt till Kina, och
med hans återinträde i aktiv tjänst är det nog ej alldeles uteslutet, att ett samförstånd — på
antikommunistisk grund — skulle kunna åvägabringas med Nordkina, då Mukden-partiets
vänstra flygel i åsikter ej torde skilja sig mycket från Chiang. Men under årets sista månader
synes i söder all partidisciplin vara upplöst, de som göra anspråk på att vara politiska ledare
av första ordningen äro otaliga, och för lång tid framåt torde varje form av civil administration
i de »befriade» provinserna vara otänkbar. Betecknande för förhållandena är en uppgift,
att visserligen så tidigt som i juni på den relativt korta sträckan mellan Shasi och Ichang
vid övre Yangtse skulle ha funnits 53 rövarstationer, som tagit tull på floden. Någon
— 288 —
Generalmajor John Duncan, överbefälhavare
för de engelska stridskrafterna i Kina.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
