Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkligare dödsfall i utlandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Blehr.
Bratianu.
Brcenne.
seljpresident (* 1844 f 27/3). Folketingsman
1873. Grundade 1887 Assens Amtstidende,
vars utgivare han var till 1911, och
medverkade 1872 vid grundandet av Fyens Tidende.
Inrikesminister i Neergaards och Holsteins
regeringar 1908—09, konseljpresident och
försvarsminister 1910—13. Varmt intresserad för
den frivilliga skytterörelsen.
Bjelland, C hr., konsul, fabriksägare, skapare
av den norska fiskkonservindustrin (* 1858
f 9/5). Startade 1882 sin firma Chr. Bjelland
& Co., med ett kapital på 450 kronor, och
byggde 1890 den första konservfabriken i
Stavanger. Vid Bjellands bortgång ägde hans
firma 15 konservfabriker såväl i Norge som i
utlandet, med omkring 2,000 anställda. Har
kraftigt bidragit till utvecklingen av
Stavanger.
Blehr, Otto, f. d. norsk statsminister (* 1847
fl3/7). Jur. kand. examen 1870, tidningsman
1871—72, lagman 1889, statsminister i
Stockholm 1891—93 och 1898 samt i Kristiania 1902
—03; stiftsamtman i Oslo, finansminister i
Gunnar Knudsens kabinett 1915, statsminister
1921—1923. En av Norges mest bekanta
vänsterpolitiker från unionsstridernas dagar.
Bratianu, Jonel, rumänisk statsman (* 1867
24/11). Blev efter studier på ingenjörsbanan
tidigt politiker och en av de ledande männen
inom det av fadern organiserade liberala
partiet. Erhöll sin första ministerpost vid 40 års
ålder och blev två år senare ministerpresident.
Riktade Europas blickar på sig, först i och
med världskriget, vid vars utbrott han för
andra gången beklädde konselj presidentposten. I
början visade han emellertid ingen tendens att
bryta med den gamle konungens vid
Centralmakterna knutna politik, men när de allierades
ställning 1916 försämrats och de därför
ställde stora landvinningar i utsikt för Rumänien
om de ingrepo på deras sida, slog han till.
Efter svåra motgångar i början vände sig som
bekant bladet till Rumäniens fördel. Rumäniens
förste delegerade vid fredskonferensen i Paris
nekade han underteckna Versaillestraktaten som
en protest mot att Banatet delades mellan
Rumänien och Jugoslavien, avgick för att fullfölja
sin protest och förblev oppositionens ledare till
i januari 1922, då han åter blev
premierminister. Han avgick i mars 1926, men återkom till
makten sommaren 1927, varefter han styrde
Rumänien med diktatorisk makt. Han
motsatte sig absolut prins Carols återkomst till
landet.
Brcenne, Bernhard, f. d. norskt statsråd,
fabriksägare i Trondhjem (* 1854 t 7/9).
Stortingsrepresentant för Trondhjem med ett par
uppehåll från 1903 till 1918; tillhörde
frisinnade vänstern. Arbetsminister i Konowska
ministären och en kort tid medlem även av
Bratlies regering.
Carlson, Hildegard, Tysklands rikaste kvinna
(* 1877 f 7/3). Änka efter framlidne svenske
ingenjören Carlson och dotterdotter till den
tyske industrimagnaten geheime-kommerserådet
Schichau i Elbing. Ärvde av sin mor det stora
Schichauvarvet, i vars tjänst hennes man 1898
inträdde. Hennes förmögenhet, före kriget c :a
70 milj. mark, gick genom varvets omläggning
för fredlig verksamhet ned till omkring 50
milj. mark.
Charlotte av Belgien, exkejsarinna av Mexiko
(* 1840 t 19/1), dotter till konung Leopold I
av Belgien. Förmäldes 1857 med ärkehertig
Maximilian av Österrike. Omfattade med iver
Napoleon III :s plan att i Mexiko skapa ett
systerkejsardöme till det franska och följde
1864 Maximilian till Mexiko, när han blev
kejsare där. Då hans ställning senare blev hotad
reste hon till Europa för att skaffa hjälp hos
Napoleon III och påven Pius IX. Blev då detta
misslyckades obotligt sinnessjuk i september
— 322 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
