Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norge 1927. Av redaktör Axel Skagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
något av en kris — betalning av en skuld, gjord i små kronor, med stora, prisfall
på lantbruksprodukter —, särskilt ha småbrukarna haft det svårt, därom vittna de
talrika tvångsauktionerna, ett förhållande, som den kommunistiska agitationen
förstod att utnyttja. Stigande priser medförde på sistone någon lättnad. —
Timmerpriserna sjönko ytterligare, ända ned till förkrigsnivå. Skogsdriften hade det
följaktligen svårt.
På tal om det ekonomiska livet slutligen några ord om det viktigaste av det hela,
så till vida som det ger uttryck för det hela, för nutiden och framtiden,
bankväsendet. 44 aktiebanker voro under administration, representerade 43 % av
samtliga privatbankers förvaltningskapital, 35 banker under likvidation. Av landets 500
sparbanker voro endast 17 tagna under offentlig administration, men årets slut
tycktes varsla om sparbankernas känning av böndernas svåra ställning samt misstro
till följd av kommunalpolitiken, vilken sparbankerna till stor del finansierat.
Så tedde sig den »yttre» bilden. Ett närmare betraktande ger ett annat intryck.
Om bankväsendet kunde man säga, att deflationens krav anmälde sig på allvar
först 1927. Medan fjolårets insättningskonto i bankerna kunde uppgöras med
ett litet plus, förekom ända till november 1927 en nedgång på 11 %, och
utlåningen, som i fjol gick ned med IS V2 %, hade reducerats med 5,4 %. Härtill
är dock att märka, att nedgången i fjol till icke ringa del inkluderade
avskrivningar, men siffrorna äro tillräckliga för att visa den stora skillnaden i
penningmarknadens karaktär 1926 och 1927. Det som först och främst bidrog till omslaget
var det faktum, att kronan ju kommit till den punkt, på vilken de utländska
spekulanterna tagit sikte, och man hade inkasserat vinsten. Detta framträdde i
mellanhavandet med de utländska bankerna, i det de norska bankernas
nettoförbindelser sjunkit från 225 miljoner kr. 1926 till 75 milj. 1927. Konsekvensen
av utlandets indragande av sina medel var en nedgång av bankernas
kontant-behållning från 240 milj. vid årsskiftet till 45 milj. i oktober. I betraktande av
de stora krav, som dessa siffror tyda på, måste det sägas, att bankerna klarat sin
uppgift på ett glänsande sätt. Bankväsendet visade den erforderliga elasticiteten
och likviditeten kunde bevaras. Bankerna hade hela tiden, ända från det utlandets
medel strömmade in, den år 1927 inträdda situationen för ögonen och inrättade
sig därefter. Norges bank har alltjämt tagit sikte på att lätta näringslivet och
särskilt den offentliga finansledningen under den svåra övergången, och banken
höll därför ända till november ett diskonto av %. Det ansågs dock tvivel-
aktigt, huruvida den då företagna höjningen till 5 % skulle vara tillräcklig. Norges
bank träffade för övrigt anstalter till försvarande av den väntade pariteten, i
det banken upptog en valutakredit i utlandet; utom denna hade den valutamedel
för 100 milj. vid sidan av guldbehållningen, 147 milj. kr. När guldinlösningen
skulle inträda , var ej alldeles klart, det kunde ske snart, men det kunde också
dra ut på tiden.
Det allmänna intrycket av läget på näringslivets område kunde sammanfattas
i vad en tidning skrev framemot årsskiftet: Vi ha nu all anledning tro att vi äro
över den värsta biten på vägen tillbaka till normala tider, kronan står praktiskt taget
i pari, svängningarna nedåt i kronkursen komma’ ej att tålas, farten uppåt har
kanske varit i raskaste laget, men de flesta besvärligheterna äro nu likväl
överståndna.
Vad politiken beträffar var 1927 ett livaktigt år. Händelserna voro i
kronologisk ordning följande:
— 336 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
