Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1928
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jämte de yrkade, att det absoluta
maximi-bidraget pr person och dag skulle fastställas
till 2 kr. samt att vissa förtydligande
till-lägg skulle göras i direktiven.
Socialdemokraterna reserverade sig för 8 milj. kr.
Bondeförbundet biträdde k. m :ts förslag om
summan, men anslöt sig till högerns
förslag beträffande maximibidraget. K. m :ts
förslag bifölls i båda kamrarna med
uppresning. 1
Arbetstidslagstiftningen: Båda kamrarna
av-slogo kommunistiska motioner om reglering
av arbetstiden vid rikets fasta brandkårer,
då denna fråga redan förut låg under
utredning.
Arbetstvister: Till centrala skiljenämnden för
arbetstvister, vars arbete skulle upphöra
från 1 jan. 1929, beviljades ett anslag på
9,000 kr., och 25,500 för den särskilda
arbetsdomstol, som från denna dag skulle
inrättas.
Arrendelagarna: På motion av hr Georg Dahl
(h) beslöt riksdagen antaga lag om
utsträckning i vissa fall av tiden för hållande av
tillträdessyn. Hrr Lindhagen (s) och Hage (s)
hade motionerat om optionsrätt för
arreh-datorer på vissa villkor. Motionen
avstyrktes av andra lagutskottet och avslogs av
första kammaren. Andra kammaren biföll en
socialdemokratisk reservation med begäran
om skrivelse till k. m:t. Frågan hade dock
genom första kammarens beslut fallit.
Arvslagen: Regeringen framlade för
riksdagen ett komplex av 11 lagförslag, berörande
arvsrätten. Motionsvis yrkades av hrr Spens
(h) och Björkman (h) m. fl. avslag på hela
lagförslaget med hänsyn till förslagets
samband med testamentsrätten, hrr Petrus
Nilsson (bf) och Olsson i Kullenbergstorp (bf)
m. fl. framställde erinringar mot förslagets
centrala delar samt föreslogo skrivelse till
k. m:t med begäran om nytt förslag efter
angivna riktlinjer. Hrr J. B. Johansson (h),
Rooth (h) och Christensson i Södertälje
(h) m. fl. uttalade i sina motioner, att
förslaget hade bort anstå; skulle det däremot
antagas, hemställde de om vissa ändringar.
Första lagutskottet tillstyrkte förslaget i
huvudsak. Hr Georg Dahl (h) reserverade
sig för avslag, hr Borell (h) yrkade jämte
fyra andra reservanter arvsrättens
utsträckning även till kusiner, och hr Johansson i
Huskvarna (h) yrkade avslag på förslaget
om upprättande av en allmän arvsfond.
Riksdagen godkände utskottets förslag på
de flesta punkter efter långvariga debatter
den 14 april, varvid principbeslutet
fattades i första kammaren med 75 röster mot
57 och i andra kammaren med 120 röster
mot 73. Sammanjämkning förekom i de
punkter, där kamrarna hade stannat i olika
beslut.
Den nya lagstiftningens innebörd är i
korthet följande: Den förut obegränsade
släktarvsrätten har begränsats till bröstarvingar,
föräldrar, syskon, syskons avkomlingar,
far-och morföräldrar samt föräldrars syskon,
d. v. s. farbror, faster, morbror, moster.
Däremot äro arvlåtarens kusiner och
avlägsnare släktingar uteslutna från arvsrätt.
Arv, till vilka ingen arvinge finnes, skola
gå till en fond, avsedd för främjande av
barns och ungdoms fostran. Fonden
förvaltas av statskontoret. Arv, som tillfaller
fonden, kan av k. m :t med riksdagens
samtycke avstås till släkting eller annan, som
stått den avlidne nära. Reglerna för makes
arvsrätt ha ändrats sålunda, att när den
avlidne ej efterlämnat bröstarvinge,
kvar-låtenskapen alltid tillfaller den efterlevande
maken, vid vilkens död emellertid de av
den först avlidne makens arvingar av
andra parentelen (föräldrar, syskon eller dess
avkomling), som då äro närmast till arv
efter honom, äga rätt till sekundosuccession,
d. v. s. få som successorer efter den först
avlidne taga del i den efterlevandes bo.
Boet skall sålunda uppdelas i kvotdelar
mellan den först avlidnes arvingar å ena
sidan och den sist avlidnes å andra sidan.
I regel torde delningen bli en
hälftendel-ning,, men då den ene av makarna har haft
enskild förmögenhet vid äktenskapets
ingående, kan delningen bli proportionell till de
båda makarnas insatser. Värdeförändringar
i egendomsmassans värde, såväl förkovring
som minskning, drabba båda sidorna
proportionellt. Vissa undantagsfall förekomma.
Om t. ex. den efterlevande maken genom
gåva eller därmed jämförlig handling utan
tillbörlig hänsyn till den först avlidnes
arvingar, orsakat väsentlig minskning av sin
egendom, skall vederlag utgå till arvingarna
efter den först avlidne. De efterlevande
arvingarna få vidare undantaga egendom,
som tillfallit den efterlevande i arv, gåva
eller testamente samt besparingar å inkomst
av förvärvsarbete. Vid bodelning i
anledning av makes död skall den efterlevande
maken alltid äga att av giftorättsgodset,, så
långt det räcker,, behålla egendom till så
stort värde, att den jämte egendom, som
må enskilt tillhöra honom, uppgår till ett
värde av 3,000 kr. I fråga om
utomäkten-skapliga barns arvsrätt har stadgats, att
fader till sådant barn skall kunna avgiva
förklaring, att sådant barn skall äga samma
arvsrätt efter honom som barn av äkten-
— 86
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
