Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1928
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fyllerilagstiftningen: Regeringen framlade
förslag om skärpning av straffsatserna för
fylleri samt om kriminaliserande av fylleri
på enskild plats under vissa förutsättningar.
Första kammaren avslog förslaget, medan
andra kammaren, som hade beslutit
återre-miss för att få vissa nya uppslag prövade
i detta sammanhang, biföll förslaget med en
del ändringar. Frågan har alltså fallit.
Galtbesiktningstvång: Riksdagen antog lag om
besiktningstvång för galtar, avsedda för avel.
Gruvor: Riksdagen medgav, att k. m:t
fortfarande intill utgången av år 1929 skulle
äga rätt att till svenska medborgare
upplåta begagnandet av kronan tillhörande
andelar i gruvor, dock endast för tjugu år
varje gång och mot årlig avgift.
Hovrätterna: K. m:ts förslag om ändringar
i hovrätternas organisation, arbetssätt och
löneförhållanden antogs med en del
ändringar. Förslaget innebar bl. a., att för varje
hovrättsdivision skall utses utom
ordföranden även en vice ordförande.
Hyresbetalning genom postgiro godkändes av
riksdagen.
Idrotten: Till understödjande av idrotten
beviljades ett anslag av 120,000 kr., varav
55,000 kr. till svenska gymnastikförbundet.
Inkomst- och förmögenhetsskatten:
Socialistiska partimotioner om skärpning av
skatteskalan för större inkomsttagare avslogos.
Interpellations- och dagordningsinstitut:
Riksdagen avslog motioner, väckta av hr
Anderson i Linköping (h) och hr Thulin (s) om
reglering av interpellationsinstitutet. Den
förstnämnde motionären önskade införa
skyldighet för statsråd att inom tio dagar
besvara framställda interpellationer samt
rätt för kamrarna att med anledning därav
göra uttalande. Den senare motionären ville
avskilja de interpellationer, som vore av
större politisk betydelse, och stadga att
diskussion skulle få förekomma endast om
dessa; något tvång att besvara framställda
interpellationer önskade han icke införa.
Jordbrukarbanken: Riksdagen förklarade, att
från dess sida icke hinder mötte för
regeringen att bevilja Jordbrukarbanken
förlängd oktroj efter utgången av år 1929.
Regeringen förklarade därvid, att den hade
för avsikt att tillstyrka förlängd oktroj tid
av fem år.
Journalister: Motioner om resestipendier för
journalister avslogos vid gemensam
omröstning, sedan första kammaren bifallit och
andra kammaren avslagit motionerna.
Järnvägarna: Ny organisation för statens
järnvägar beslöts, i huvudsak gående ut på
indragningar vid distriktsförvaltningarna.
Järnvägs drift: Lag om generell förpliktelse
för järnväg att ersätta genom driften
förorsakad skada å större hemdjur under
betesgång antogs.
Kl ock arbe fatt ning: Motion om rätt för
kvinna att söka klockarbefattning avslogs.
Kollektivavtal: Regeringens förslag till lag
om kollektivavtal antogs den 25 maj efter
dagslånga debatter; beslutet fattades av
första kammaren med 82 röster mot 53 och
av andra kammaren med 117 röster mot
106. Lagen stadgar, att kollektivavtal skall
vara bindande för medlemmar av den
förening, som slutit avtalet, samt att
stridsåtgärder icke under avtalets giltighetstid få
företagas med anledning av tvist om avtalets
tolkning (rättstvister). Vid brott mot lagen
kan arbetsdomstolen förklara avtalet icke
bindande eller också utdöma skadestånd,
dock för varje enskild arbetare ej mer än
200 kr. Arbetsdomstolen skall bestå av
ordförande och sex ledamöter, av vilka fyra
utses efter förslag av
arbetsgivareföreningen och landsorganisationen.
Arbetsdomstolens utslag få ej överklagas.
Kommunalskattereformen: Den gamla frågan
om en kommunal skattereform ledde vid
årets riksdag till ett positivt beslut.
Regeringen framlade ett förslag, som byggde på
följande repartitionstal: 0,06 för
jordbruksvärde, 0,04 för skogsvärde, 0,05 för
tomt-och industrivärde och 0,05 för annan
fastighet, alltså samma tal, som föreslagits vid
1927 års riksdag. Skogsaccis skulle utgå
efter en skattesats av en fjärdedel av de
fem senaste årens utdebitering inom
kommunen. De ideella föreningarnas
beskattning skulle bli proportionell efter ett
grundbelopp av 3 % av det beskattningsbara
beloppet. För systembolagen och övriga
monopolbolag föreslogs, att den del av
inkomsten, som överstiger en viss procent av
bruttot, skulle betraktas som monopolvinst
och ej beskattas. För vinster å inhemska
penninglotterier föreslogs en särskild skatt,
• utgående med 10 % på vinstbeloppet, varför
dylika inkomster icke skulle underkastas
inkomstbeskattning. För ärendets behandling
tillsattes ett särskilt utskott, som den 16
maj avgav sitt betänkande. I huvudsak
tillstyrktes k. m :ts förslag; dock föreslogs att
skogsaccisen skulle utgå med en tredjedel
av de fem senaste årens utdebitering.
Kamrarna behandlade ärendet den 23 maj,
varvid efter långvariga debatter utskottets
förslag antogs, dock med den ändringen, att
k. m:ts riktlinjer för skogsaccisen
godkändes. Lagstiftningen trädde i kraft den 1
januari 1929.
— 89 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
