Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från rättslivet 1928. Av justitierådet A. Kôersner - Ny arvslagstiftning - Lagstiftning om kollektivavtal och om arbetsdomstol
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dock hänsyn till ändrat förmögenhetsläge. Har sålunda efterlevande maken genom gåva eller
annan därmed jämförlig handling utan tillbörlig hänsyn till den först avlidnes arvingar orsakat
väsentlig minskning av egendomen, skall av den lott, som vid den efterlevande makens död
tillkommer hans arvingar, vederlag utgå till arvingarna efter den först avlidne för vad av
minskningen belöper å deras andel i boet. Kan vederlag ej utgå, skall gåvan eller dess värde återbäras,
så framt den, som mottog gåvan, insåg eller bort inse, att den lände arvingarna efter den först
avlidne till förfång. Talan härom må dock ej anställas, sedan fem år förflutit från det gåvan
mottogs. Om, å andra sidan boets värde vid efterlevande makens död överstiger dess värde
vid den först avlidnes frånfälle, skall denna förkovran tilläggas den efterlevandes arvingar, så
vida det visas, att egendom till motsvarande värde tillfallit den efterlevande i arv, gåva eller
testamente, eller ock må antagas, att boets förkovran härrör från förvärvsarbete, som efter den
först avlidne makens död drivits av den efterlevande.
Utan hinder av de i lagen meddelade bestämmelserna om makes arvsrätt äga makar genom
testamente giva därifrån avvikande föreskrifter.
I det föregående har påpekats, hurusom arvsrätt för make ej finnes,, då den avlidne
efterlämnat bröstarvinge, adoptivbarn eller dess avkomlingar. Då det gäller små dödsbon, har
emellertid efterlevande maken i dylika fall tillgodosetts på ett än mera effektivt sätt, än om han
hade arvsrätt. Vid bodelning i sådana bon äger nämligen den efterlevande maken att av
makarnas giftorättsgods, såvitt det räcker, bekomma egendom till så stort värde, att den jämte
egendom, som må tillhöra maken enskilt, uppgår till 3,000 kronor. I de talrika fall, då makarna
tillsammans ej äga giftorättsgods till högre värde än detta belopp samt enskild egendom ej
finnes, kommer alltså den efterlevande att behålla det hela med full äganderätt. Om
giftorättsgodset överstiger 3,000 kronor men ej uppgår till 6,000 kronor, kommer den efterlevandes lott,
om enskild egendom ej finnes, att utgöra ej hälften av giftorättsgodset utan 3,000 kronor. I
nu föreliggande fall förekommer ej någon sekundosuccession för den först avlidne makens
arvingar.
Liksom förut ha barn utom äktenskap arvsrätt efter moder och mödernefränder men däremot
i regel ej efter fader och fädernefränder. Efter fader äger dock arvsrätt rum, om barnet är
trolovningsbarn samt dessutom, vilket är en nyhet, om fadern avgivit förklaring, att barnet skall hava
samma rätt till arv efter honom som barn av äktenskaplig börd. Sådan förklaring .skall avgivas
inför den präst, som för kyrkoböckerna i den församling, där barnet är kyrkobokfört, eller i
tillkallat vittnes närvaro inför landsfiskal eller notarius publicus eller ock i skriftlig, av två
personer bevittnad handling, som företetts inför barnavårdsmannen eller barnavårdsnämnden.
Förklaringen må givas jämväl före barnets födelse. Har barnet fyllt aderton år, är förklaringen
ej gällande, med mindre den godkänts av barnet i nyssnämnda ordning.
Adoptivbarns arvsrätt och arvsrätt efter sådant barn är i den nya lagen reglerad på
huvudsakligen samma sätt som enligt hittills gällande rätt. Härom hänvisas till 4 kap. av lagen om arv.
Då någon enskild arvinge ej finnes, skall kvarlåtenskapen tillfalla en särskild fond, benämnd
allmänna arvsfonden. Dennas uppgift är att främja barns och ungdoms vård och fostran, men
får icke anlitas för åtgärd, vars bekostande åligger stat och kommun. Understöden ur fonden
utdelas av k. m:t. Medel kunna ock tillföras arvsfonden genom gåva eller testamente. Arv,
som tillfallit allmänna arvsfonden, må, där det med hänsyn till omständigheterna får anses billigt,
av k. m :t med riksdagens samtycke helt eller delvis avstås till arvlåtarens skyldeman eller annan,
som stått arvlåtaren nära. Se i övrigt om denna fond lag om allmänna arvsfonden.
I den nya lagen om arv givas utförliga föreskrifter om förskott å arv, om laglott, om
underhållsbidrag ur kvarlåtenskapen m. m. Den nya lagens regler om laglott överensstämma i stort
sett med de förutvarande. En nyhet" är dock, att den laglottsberättigade i viss mån beretts
skydd mot i livstiden fullbordade gåvohandlingar, vilka i själva verket haft till uppgift att
kringgå laglottsreglerna, t. ex. då en arvlåtare sökt att gynna make i ett senare äktenskap
eller barn i en yngre kull. För att hindra dylika förfoganden har den nya lagen med
testamenten jämställt sådana gåvor, som i själva verket äro gjorda endast med hänsyn till blivande
dödsfall. Beträffande sådana gåvor skall bröstarvinge äga att, liksom då fråga är om testamente,
som inkräktar på laglotten, påkalla jämkning för utfående av’ laglotten. Jämkning skall dock ej
äga rum, om särskilda skäl däremot äro.
Lagstiftning om kollektivavtal och om arbetsdomstol.
Den 1 jan. 1929 trädde i kraft lagarna 22/6 1928 om kollektivavtal och om
— 100 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
