Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kyrkliga händelser. Av pastor Oscar Mannström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Talet besvarades i varma anföranden av biskop Gummerus på finska och biskop
v. Bonsdorff på svenska. Den senare tackade ärkebiskopen för den varma kärlek
han visat de svenska församlingarna i sitt forna stift och för det förstående och
den medverkan han från början skänkt tanken på ett svenskt stift.
Professor Arthur Hjelt i Helsingfors och professor Johannes Lindblom i Åbo
ha under året företagit en betydelsefull expedition till Palestina och dess
gränsområden, varunder den berömda evangeliehandskriften i Katarinaklostret på Sinai
i sin helhet fotograferats ävensom en del inskrifter på berget Serabit,
varigenom det kan anses vara bevisat, att ursprunget till vårt alfabet är Egypten,
icke Fenicien.
I Svenska Dagbladets årsbok för 1927 berättades från England, att parlamentet
i december hade fällt det förslag till reviderad kyrkohandbok, som avsåg att skapa
en vidare, mer elastisk ram för liturgisk praxis. Förslaget föll ånyo i obetydligt
förändrad form den 14 juni 1928. Utgången berodde på att
parlamentsledamöterna från Irland, Skottland och Wales, där engelska kyrkan icke är statskyrka,
deltogo i omröstningen, som uppvisade 266 nej-röster och 220 ja-röster. I slutet
av september sammanträdde biskoparna, och i det meddelande om deras
rådplägningar som utsänts, fastslås, att sådana avvikelser från 1662 års handbok, som
hålla sig inom 1928 års förslag, icke kunna anses oförenliga med lojalitet mot
den engelska kyrkans grundsatser. Dock böra inga avvikelser från den äldre
ordningen göras annat än i samförstånd med en församlings kyrkoråd. Endast i
särskilda fall medgives bruk av den nya nattvardsliturgien. Biskoparna ha alltså
beträtt den enda väg som varit möjlig, nämligen att taga saken — och ansvaret —
i egna händer.
Ärkebiskop Davidson av Canterbury, som den 7 april fyllde 80 år och i 25 år
beklätt sitt ämbete såsom »primas av hela England», avgick den 12 november.
Såsom hans efterträdare installerades högtidligen den 4 december förutvarande
ärkebiskopen av York, Sosmo Gordon Lang.
I sin predikan, som delvis hade karaktären av en programförklaring, framhöll den nye
ärkebiskopen, att den engelska kyrkans uppgift under tidernas lopp vidgats utöver Englands och
imperiets gränser: »den uppgift Augustini kyrka nu har, gäller ej bara Kent, ej bara England, ej
bara det brittiska imperiet, utan världen». Han talade vidare om arbetet för starkare kyrklig
enhet och den engelska kyrkans speciella möjligheter för detta endräktsverk. I försonlig
form berördes förhållandet mellan de olika riktningarna inom den engelska kyrkan — den
»katolska», den »evangeliska» och den »liberala» typen. Är — frågade talaren — någon av
dessa en främmande inkräktare? »Står icke var och en av dem för en anda, en sida av
sanningen, utan vilken kyrkan skulle bliva fattigare och dess möjlighet att följa Guds
kallelse skulle bliva försvagad? Varför skulle de då bekämpa varandra? Må de icke bara
fördraga varandra utan lära av varandra!»
Med den största spänning åhördes de satser, med vilka den genom kyrkohandboksstriden
ytterst komplicerade situationen berördes. I ansvarsfyllda ord antyddes, att relationen
mellan kyrka och stat icke numera bör förbliva alldeles sådan som på 1500- och 1600-talen; och
det framhölls på samma gång, att någon auktoritativ princip måste vara ledande i kyrkan,
försåvitt som frihet icke skall leda till upplösning. De svåra frågor, som trängt sig fram i
engelskt kyrkoliv under senaste tid kunna icke ignoreras och skjutas undan med falsk
optimism. »Men just därför att frågorna äro så svåra, är det nu a time for thinking, not for
shouting, en tid för tålmodig och omsorgsfull strävan efter en lösning»
(Ref. efter prof. G. Aulén, som vid installationen jämte legationspredikanten Hellerström
representerade svenska kyrkan.)
Till ärkebiskop i York har, såsom i förbigående redan sagts, utnämnts förre
biskopen av Manchester, W. Temple.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
