Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Annus Medicus 1928. Av professor Torsten Thunberg - Status epidemicus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Annus Medicus 1928.
Av professor Torsten Thunberg.
Status epidemiens.
Vi börja, såsom sedvanligt, denna översikt med några sifferuppgifter rörande
de epidemiska sjukdomarnas frekvens i vårt land under det gångna året
(1928), varvid vi, på grund av att hela det erforderliga siffermaterialet ej
är tillgängligt, måste utesluta årets sista kvartal. För jämförelses skull medtaga
vi dels värdena för åren 1924—1927, dels, för belysandet av utvecklingen under
en något längre period, motsvarande siffror för år 1918.
(Vi—Vio)
1918 1924 1925 1926 1927 1928
Difteri ........... ................... 27,645 4,240 3,822 3,486 3,816 1,884
Skarlakansfeber ................... 7,769 10,882 10,660 8,546 5,376 4,050
Tyfus och paratyfus .................. 2,941 1,401 1,467 832 463 290
Smittkoppor ....... ................... 1 1 — — — —
Epidemisk h järnhinn einflammation .... 118 115 121 143 147 101
Barnförlamning ................... 122 653 517 338 375 315
Sömnsjuka ........ ................... — 301 198 153 129 113
Siffrorna visa, även med vederbörlig hänsyn tagen till att år 1928 ej är i sin
helhet redovisat, att detta år ur epidemiologisk synpunkt med hänsyn till här
redovisade sjukdomar varit ganska anmärkningsfritt. Det representerar en
fortsättning av den epidemiernas vågdal, som gjort sig gällande sedan nu snart ett
tiotal år.
Särskilt framträder detta med hänsyn till difterien, som 1918 visade en frekvens
av nära 30,000, medan siffran för i år väl blir ungefär 3,000. Men det framträder
även för en sådan sjukdom som nervfebern, vars frekvens det sista året är mycket
låg mot för 10 år sedan. Vi ha här ett tecken på och en yttring av att Sverige i
hygieniskt avseende hävdar sin ställning som medlem i den germansk-anglosaxiska
kulturvärlden, vars gynnsammare situation i förhållande till det övriga Europa med
hänsyn just till nervfebern må belysas av en grafisk framställning över dödligheten
i tyfoidfebern i Europas större städer under år 1927.
Som en blick på tabellen över vårt lands sjukdomsfrekvens visar, finnes för
år 1918 intet upptaget rörande sömnsjukan eller, som man också och kanske
korrektare benämner den, den epidemiska hjärninflammationen (väl att skilja från
den epidemiska hjärn/mm<nnflammationen). Detta sammanhänger med, att denna
sjukdom då ännu var okänd i vårt land.
Vi meddela här en grafisk figur över antalet sömnsjukefall i vårt land från
sjukdomens första uppträdande till i juli detta år. I figuren äro för jämförelses
skull värdena intecknade även för Schweiz. De båda kurvorna visa, hur pass lika
sjukdomsfrekvensen förhållit sig i de båda länderna, ett uttryck för övrigt för
sjukdomens allmänna europeiska utvecklingsgång.
Den tillbakagång i frekvens, som man märker hos sömnsjukan, är så mycket
mer glädjande som sjukdomen ej endast har en mycket hög dödsprocent utan även
— 114 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
