Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kulturhistorisk revy 1928. Av amanuens Axel Bagge - Den förhistoriska arkeologien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kulturhistorisk revy 1928.
Av amanuens Axel Bagge.
Den förhistoriska arkeologien.
Bland de förhistoriska fältundersökningarna år 1928 voro tvenne av märkligare
art, nämligen den efter ett nioårigt avbrott äntligen återupptagna
undersökningen av stenåldersboplatsen i Dagsmosse nära Alvastra i Östergötland och
utgrävningen av det för Sveriges vidkommande första förhistoriska skeppet vid
Galtabäck i Halland.
Vid Ombergs östra sida, som fortsättning i sydvästlig riktning av sjön Tåkern,
ligger Dagsmosse, som med en smal kil skjuter ned ett stycke förbi Alvastra
järnvägsstation. Helt nära denna gjordes år 1908 vid täckdikning stenålders fynd, vilket
föranledde en sakkunnig undersökning av nuvarande antikvarien Otto Frödin år
1909. Märkliga ting framkommo allteftersom spadarna uppkastade det c:a 1 m.
tjocka kärrtorvlagret. Under ett i genomsnitt 3 dm. mäktigt kulturlager låg ett
skikt stockar (av björk och fur) av intill 2 dm:s grovlek, tydligen golvet till en
urgammal mossboplats. Ett flertal härdar påträffades även men inga rester av de
hyddor, som väl en gång funnits här. De fynd, som upptogos, dels i kulturlagret,
dels nedtrampade mellan stockarna, voro ävenledes av för nordiska förhållanden
enastående slag; förutom yxor och andra redskap av flinta och grönsten, en
mångfald i den kalkhaltiga jordmånen mycket väl bevarade redskap av ben och horn,
jämte kolnade hasselnötter och äpplen samt kärnor av sexradigt korn, en mängd
ben av diverse djur (bl. a. nötkreatur, svin, får och get), vilket allt gav en
intressant och dittills oanat fyllig bild av stenåldersfolkets materiella kultur.
Under de följande åren fortsattes utgrävningen av denna högst märkliga
boplats, den enda i sitt slag i hela Norden, t. o. m. 1919, då penningbrist på obestämd
framtid lamslog arbetet. Då hade största delen av det över golvet liggande
fyndförande lagret genomgåtts och avlämnat ett ansenligt fyndbestånd. Den år 1928
till alla nordiska arkeologers glädje återupptagna utgrävningen avsåg att upptaga
stockgolvet samt undersöka de underliggande lagren. C:a Yz av golvet eller 250
m2 medhanns. Före det definitiva upptagandet fotograferades och uppmättes
givetvis allting, varjämte av artisten D. Ljungdahl en minutiöst noggrann kopia
i V20 skala förfärdigades. Det visade sig, att golvet lagts direkt på mossens yta,
på fuktigare ställen med en risbädd som underlag. Boplatsen har alltså icke varit
en »pålbyggnad» i detta ords speciella bemärkelse av en byggnad vilande på ett
golv uppburet av vertikala pålar. Under dylika förhållanden var det helt
naturligt att den under golvet liggande marken var fyndtom. På golvet gjordes de
från föregående år sedvanliga fynden av flint- och benföremål, keramik, kolade
äpplen, hasselnötter och korn men därjämte ett väl bevarat yxskaft av trä (det
första i Sverige från stenåldern) samt några andra träredskap av hittills okänd
art och användning. Årets lyckade »träskkampanj» leddes liksom förr av
antikvarien Otto Frödin med biträde av amanuensen Holger Arbman vid Historiska
museet och ett antal arkeologie studerande från Stockholms högskola.
— 129 —
10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
