Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Teknisk revy 1928. Av kommerserådet Axel F. Enström
- Kemi-teknik
- Byggnadsområdet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kemi-teknik.
Vid årets bränslekonferens i London framlades intressanta resultat rörande
lågtemperaturkolning, vilken efter många år av felslagna försök äntligen omsatts
i kommersiell stordrift. Det mest framgångsrika engelska systemet, utarbetat vid
statens »Fuel Research Station» i London, var byggt på relativt tunna, platta
vertikalretorter. Koksen utmärkte sig för goda egenskaper såsom hushållsbränsle, och
de utvunna oljorna, exempelvis bensin, hade kunnat göras hållbara och säljbara
till ett pris, som gav god avkastning på processen. Även i Amerika kom en större
anläggning i drift.
Petroleumkemien och dess tillämpning i krackningsprocessen rapporterades vid
kongressen ha gjort väsentliga framsteg, så att dessa processer numera kunde
behärskas och ledas i olika önskade riktningar.
Träkolningens kemi var föremål för viktiga undersökningar av H. Bergström
med stöd av Jernkontoret och Ingenjörsvetenskapsakademien. Praktiska resultat
vunnos av vikt för industrien till förbättring av driftekonomien och produkternas
kvalitet.
Ett intressant förfarande att av sågspån framställa socker blev föremål för
fabriksmässig framställning i Tyskland.
Den tyska koksgasindustriens fjärrgasledningssystem utvecklades i stor
omfattning.
Den cellulosatekniska utvecklingen inriktades allt mera på kvalitetsspörsmål. På
det maskintekniska området kommo vissa nyheter i detaljkonstruktioner till
provning såsom s. k. »rodmill»-kvarnar och »fidalgo»-system för torkning. Indirekt
kokning tilldrog sig ökat intresse i samband med tillgången på nya stålmaterial.
Krom- och kromnickelstål kommo till ökad användning inom olika kemiska
industrier.
För bryggeriindustrien viktiga svenska teknisk-vetenskapliga undersökningar
kommo till utförande rörande äggvitan i kornet, rörande förfinade
driftkontrollmetoder m. m.
Tillkomsten av ett nytt biokemiskt laboratorium i Stockholm under ledning av
H. von Eider blev säkerställt.
Ett nytt förfarande att framställa färgfilm lanserades av Eastman-Kodak-bolaget,
grundat på en ny princip med användande av mikroskopiskt små optiska element,
intimt förenade med den ljuskänsliga hinnan.
Metallen beryllium ägnades ökat intresse, och metoder för dess framställning
framkommo.
Ultrahårda legeringar för skärverktyg tilldrogo sig särskilt intresse, däribland
s. k. »carboloy» eller wolframkarbid, med hjälp av vilken t. o. m. glas kan bearbetas.
En ny metod av stort intresse för magnetisk anrikning av svagt magnetiska
malmer framkom.
Byggnadsområdet.
På byggnadsmaterialområdet ägnades ett livligt intresse åt undersökningar
rörande cement och betong, delvis framkallade av iakttagna skador på äldre
betongbyggnader, spec. dammbyggnader, avloppsrör av cement m. m. En svensk tillverkning
av s. k. smältcement upptogs vid Vallevikens cement fabrik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:04:50 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svda/1928/0159.html
