- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Sjätte årgången (händelserna 1928) /
178

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Samförståndskonferensen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Detta tämligen orakelmässiga uttalande förtydligades den 24 oktober av
socialministern i ett intervjuuttalande, varvid han närmare utvecklade sina planer i
detta avseende. Han meddelade sålunda, att i samförstånd med de intresserade
parterna i slutet av november inbjudan skulle komma att utfärdas till en
konferens med arbetsgivare och arbetare m. fl. för överläggning om åtgärder, ägnade
att varaktigt främja arbetsfred och ökat samförstånd inom landets näringsliv.
Förhandlingarna skulle bli offentliga. Då syftet med dessa överläggningar voro
åtgärder, ägnade att varaktigt främja arbetsfreden, skulle konferensen således
icke komma att taga befattning med de aktuella förhållandena inom de fack, där
under hösten gällande kollektivavtal blivit uppsagda.

Självfallet kom den episod, som i Englands sociala historia går under namnet
Mondkonferensen, att utgöra bakgrunden för den diskussion som nu följde. Med
undantag av syftet eller strävandet att åstadkomma bättre förbindelser på
arbetsmarknaden, som ju var gemensamt, förelågo emellertid stora olikheter mellan den
engelska serien av privata överläggningar och det svenska regeringsinitiativet. I
England utgick den första impulsen från fackföreningarna. Den engelska
storstrejken och kolstrejken 1926 skakade fackföreningsrörelsen i dess grundvalar.
NecTerlaget var så förkrossande, att splittring uppstod i landets största
fackförbund, gruvarbetarnas, och att vissa av dess hjälptrupper nödgades underkasta sig
hårda villkor vid storstrejkens slut. Följande år genomdrev regeringen de nya
fackföreningslagarna, som i flera avseenden voro mycket stränga. Detta i förening
med en önskan att genom organisatoriska överenskommelser undslippa
statsingripande skapade en öppet manifesterad vilja att samarbeta med arbetsgivarna i
större utsträckning än förut. Då emellertid den centrala arbetsgivareorganisationen,
vars befogenheter äro ganska inskränkta, förklarade sig ur stånd att besvara inviten,
framträdde hösten 1927 under ledning av dåvarande sir Alfred Mond, sedermera
lord Melchett, ett antal stora företagare inom olika industrier med en inbjudan till
fackföreningskongressens permanenta generalråd att förhandla om »fundamentala
faktorer för industriens reorganisation». Förhandlingarna började på nyåret 1928
och ha lett till en hel del överenskommelser, bland annat om ett nationellt
industriråd såsom permanent organ för samarbete och en ny privat förlikningsinstans.
Av det anförda framgå åtskilliga väsentliga olikheter som finnas mellan
Mondkonferensen och statsrådet Liibecks initiativ. Den förra hade fullkomligt enskild
karaktär med eliminering av statsingripande som tydligt uttalat syfte, vartill
kommer att förhandlingarna icke i något stadium varit offentliga. Från
Mondkonferensen ha endast publicerats protokollsutdrag, de representativa
inledningsanförandena samt resolutioner.

Ffån statsrådet Lubeck hördes emellertid intet vidare av i denna sak förrän den
22 november, då listan offentliggjordes på de 200 personer, vilka inbjudits att
deltaga i konferensens förhandlingar. Denna erbjöd knappast några
överraskningar. Flertalet av de inbjudna bestodo på arbetsgivaresidan av mera
framstående funktionärer och arbetsgivare inom Svenska arbetsgivareföreningens
ledning och inom dennas olika yrkes förbund samt på arbetaresidan av
landssekretariatets medlemmar samt av hela representantskapet, d. v. s. av de ombud som
väljas av de till landsorganisationen anslutna fackförbunden, vilka ombud i regel
utgöras av de senares tjänstemän. Bland arbetsgivarna märktes dock vissa
outsiders, d. v. s. icke organiserade arbetsgivare, och de fackförbund, vilka stå utan-

— 178 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:04:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svda/1928/0180.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free