Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetskonflikter och lönerörelser. Av redaktör Th. Swedberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
delegerade vid medlings förhandlingar. Den 13 februari hemställde också
förlikningskommissionen att båda parternas förhandlingsdelegerade måtte skaffa sig
fullmakter att förhandla och träffa definitiv uppgörelse och under sådan
förutsättning åter sammanträda till förhandlingar den 23 februari. I avvaktan på de sålunda
planerade nya förhandlingarna förbundo sig parterna att icke vidtaga någon
ytterligare utvidgning av konflikten. Det kommunistiska inslaget i fackföreningarna
satte nu åter i gång agitationstrumman, med påföljd att de begärda fullmakterna
vägrades och som följd härav de bebådade nya förhandlingarna inhiberades. Med
anledning härav skärptes konflikten den 5 mars genom sympatilockout vid
pappersbruken, varigenom tillsammans omkring 45,000 arbetare nu voro berörda av den
ursprungligen till pappersmassefabrikerna lokaliserade konflikten inom
trävarufac-ken. Först den 8 april bilades massaindustriens avtalstvister, varefter arbetet
återupptogs under veckan efter påsk även vid sågverk och pappersbruk. Uppgörelsen
innebar beträffande de omstridda allmänna bestämmelserna väsentligen
prolonga-tion av förutvarande villkor, dock med jämkningar och förtydliganden i åtskilliga
punkter. I fråga om lönebestämmelserna ägde en nedskärning av de högsta
ackordslönerna rum. Å andra sidan skulle vid några fabriker, där timförtjänsten
varit särskilt låg, en reglering uppåt äga rum. Utearbetarnas löner höjdes med
några ören.
1928 års trävaruindustrikonflikt måste betraktas som en av de ekonomiskt mest
förödande vårt land under senare år haft att rida ut och kan i detta avseende
kanske endast jämföras med den här nedan närmare berörda gruvkonflikten.
Arbetarna hade under konflikttiden vållats en direkt förlust, som med säkerhet
översteg 25 miljoner kronor, vartill sedan kommo alla de indirekta privatekonomiska
sviter, som en långvarig konflikt städse drager med sig för deras del, helst sedan
konfliktunderstödet börjat minskas. För trämassefabrikerna innebar visserligen
uppgörelsen en årlig besparing i arbetslöner med omkring en halv miljon kronor.
Men å andra sidan hade självfallet även arbetsgivarna haft sina tunga bördor
att bära under konflikten. Pappersmasse- och sågverken hade haft lättast att härda
ut, medan för pappersbruken sympatilockouten inneburit ett mycket hårt tryck.
Deras indragande i konflikten var dock oundvikligt på grund av det kartellavtal,
varmed arbetarna vid trämassefabriker, sågverk och pappersbruk voro förbundna.
Stridsfrontens vidgande i förhållande till motståndarnas offensiv- och
defensivåtgärder ingår för övrigt en gång för alla i de fackliga stridernas logik. När man
efter fredsslutet var i tillfälle att noga väga alla faktorer mot varandra, föreföll
det dock, som om vinsten för arbetsgivarna knappast varit insatsen värd. Såväl
svenska arbetsgivareföreningen som landsorganisationen hade dessutom lidit en
beklaglig prestigeförlust genom att av kommunisterna låta sig drivas från tidigare
intagna positioner.
Årets andra stora konflikt var den inom gruvindustrien. Vid de till
järnbruksförbundet och mellansvenska gruvförbundet hörande gruvorna inträdde lockout
likaledes på årets första arbetsdag. Arbetarparten hade krävt förhöjning av
timlönen och, i främsta rummet, en del ackordslöner. Arbetsgivarna hade under
hänvisning till järnindustriens betryckta läge avvisat varje löneförhöjning och
påyrkat fastställande av förut gällande avtal. Vid exportfältet i Grängesberg förelåg
likaså lönetvist. Lönenivån var här avsevärt högre än inom gruvindustrien i
övrigt i mellersta Sverige. Grängesbergsbolaget, som vid underhandlingar den 9
— 182 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
