Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Levnadskostnaderna. Av sekreteraren i Socialstyrelsen Hugo Heyman - Prisutvecklingen 1914-1928
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Överallt på »indexspråk» lyder detta
svar: Med utgångspunkt från att
levnadskostnadsindexen för närvarande står i
c:a 170, d. v. s. utvisar en genomsnittlig
fördyring av levnadskostnaderna med
70 % sedan 1914 (under förutsättning av
oförändrad levnadsstandard), kan man
lätt konstatera, att detalj priserna för de
flesta varor och andra utgiftsposter i ett
hushåll likaledes stigit med c:a 70 %,
varvid dock marginalen åtminstone måste
tagas till så vid som mellan 50 och 100 %.
Även utanför dessa gränser falla vissa
poster, såsom delvis påpekats i det
föregående, men det är dock undantagsfall.
Med .avseende på frågans andra del
gäller, »att indextalen för råvaror
genomgående stigit minst, för halvfabrikat mera
och för färdigfabrikat ändå mer.
Partipriserna för fullständigt
konsumtionsfärdiga v.aror och detalj priserna för samma
varor visa vanligen enahanda
indexstegring, medan däremot en mellan parti- och
detalj noteringen liggande mera avsevärd
förädling av varan eller
transportverksamhet rätt undantagslöst medfört högre detalj prisindex (t. ex. kött, ved).
Såsom ett karakteristiskt exempel på resultatet av prisbildningen återgivas här
indexsiffrorna för ett speciellt fack, nämligen läderbranschen, samtliga avseende slutet
av 1928:
hudar och skinn............ (parti) 109
läder...................... » 133
skodon .................... » 162
» ....................(detalj) 165
skoreparationer ............ » 189
Likartade serier skulle kunna återgivas för ett stort antal branscher.
En förskjutning i denna riktning innebär, att en betydligt mindre del av den
färdiga produktens pris än före kriget numera går åt till likvid av råvaran och en
större del till förädlingskostnaderna. Denna företeelse omtalas ofta av
jordbrukarna, vilka klaga över att de få dåligt betalt för sina produkter, men måste
erlägga höga priser för sina driftförnödenheter. Detta är utan all fråga riktigt,
men det är icke något för jordbruksnäringen säreget, utan en erfarenhet, som
praktiskt taget alla producenter av råvaror och halvfabrikat nödgats göra. Ej heller
är företeelsen egenartad för vår tid, utan är att betrakta som en logisk konsekvens
av det tekniska framåtskridandet och därav möjliggjord förkovran av
levnadsstandarden, om ock utvecklingen under de senaste åren varit starkt forcerad.
— ’188 —
Ett minne från 1915. Affisch anslagen på
gatorna, i spårvagnar och offentliga lokaler.
10 råd till
Konsumenten
i I) Ät boljvöxter, potatfsoch frukt
,2) Fyll tombuteljer med konserver.
3) Utbyt smör mot margarin mk fiottyr.
4) Baka hemma. Ät 1915 års bröd.
5) Psltbröd är gott, närande och Ägt
18) Försök hästkött
7) Fisk är näringsrik.
0) Använd skummjoik. 1
9) Använd sfmrkokwngsJädö, V
tö) Köp kontant ooh helst i parti i
l^^n^iiB^flilPHiHiH
LIVSMEDELSKOMMISSION.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
