Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ur Stockholms liv och leverne 1928 - Ett de stora projektens år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Konstnären Karl Nordströms hus vid Roslagstull, som under året fick lämna rum för ett modernt
bostadshus.
Sveavägens framdragande, dock icke till Hamngatan, utan till Gustaf Adolfs torg, var en
av poängerna i det förslag till generalplan för det inre Stockholm (d. .v. s. Stockholm utom
Brännkyrka och Bromma) som stadsplanedirektören Lilienberg mot slutet av året framlade,
det märkligaste arbete i sin art sedan den Lindhagenska stadsplanen. Det väldiga projektet
upptog vidare som nyheter en tunnelbana Bromma—Hötorget—Söder—Brännkyrka — stadens
nya hjärtpunkt antogs nämligen skola bli Hötorget —, omedelbart byggande av en Västerbro,
som beräknas komma att kosta 15 milj. kr., och tävlan om en ny bro
Blasieholmen—Skeppsbron. Förslaget, vars genomförande beräknades till 143 milj. kr. och som tänktes utfört
inom loppet av 15 år, väckte en del opposition, bland annat från förkämparna för den s. k.
Centralbron, och projektet om en bro från Blasieholmen till Skeppsbron ansågs komma att
innebära ett allvarligt slag mot Stockholms skönhet. I sammanhanget må nämnas att två
nya detalj stadsplaner beslutades i april, en för Bromma och en för Enskede, de största, som
utarbetats för ytterområdena, omfattande sammanlagt 2,3 milj. kvm. Kostnaderna för
områdenas ordnande beräknades till 10 milj. kr.
Under året stod också frågan om Gärdets bebyggelse i förgrunden. Sedan ett par
preliminära förslag till stadsplan uppgjorts av stadsplanekontoret, beslöto stadsfullmäktige i
september att biträda riksdagens beslut angående avtal om markbyte mellan staten och staden
(se Vad sig i riket tilldragit 14/3), med vilket sammankopplats frågan om exploatering av
Ladugårdsgärde. Flera olika förslag till bebyggelse av området framkommo. Bland annat
var ett förslag till stadsplan under utarbetande, enligt vilket ungefär 3,000 enfamiljshus och
villor skulle uppföras. Mycken uppmärksamhet väckte ett uppslag av arkitekten Markelius
— ’201 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
