Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - »Italia»-tragedien. Av amanuensen Ansgar Roth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Italia»-tragedien.
eneral Ujmberto Nobiles exp-edition med flygskeppet »Italia», som ändades
med en katastrof på endast några få kilometers avstånd från Spetsbergens
Nordostland, höll under många veckor av sommaren 1928 världen i andlös
spänning. Man kan gott påstå, att ingen föregående polarexpedition eller
forskningsfärd till andra delar av jordklotet någonsin väckt så stort och allmänt
uppseende som denna, ehuru många varit lika djärva, lika äventyrliga och mången
gång tyvärr medfört lika stora eller större förluster i liv och gods. En bidragande
orsak till det allmänna intresset var naturligtvis utrustandet av ett stort antal
undsättningsexpeditioner från olika land, av svenskar, norrmän, finnar, ryssar,
fransmän, amerikaner, danskar, holländare och naturligtvis av italienarna själva.
Men även detta har förekommit förut i ännu större utsträckning. Här skall blott
erinras om den olyckliga Franklin-expeditionen på 1840-talet, vilkens samtliga
medlemmar, över hundra man, omkommo under upprörande omständigheter.
Efterspaningarna fortgingo under ett par årtionden, och därunder utsändes väl
ett hundratal expeditioner, vilkas sammanlagda kostnader uppskattats till omkring
hundra miljoner kronor!
Orsaken kan ej heller ligga däri, att det spännande dramat delvis utspelades i
luften. Ty inte heller det är numera någonting nytt. Ha vi inte alla förut
bevittnat Wilkins’ och Birds, Amundsens och Eielsons djärva polar flygningar utan att
i samma grad som nu fångas av intresse för äventyrets gång och deltagarnas öde?
Orsaken till allmänhetens enastående intresse för »Italias» färd får nog främst
sökas däri, att publiken genom radions förmedling kunde följa dramats
utveckling från början till slut och dag från dag nästan utan avbrott. Nobile och
hans åtta olyckskamrater på det ryktbara isflaket hade genom en förunderlig slump
fått med sig en fullständig radioutrustning för både sändning och mottagning, och
en av männen var radiotelegrafist! Om det icke slumpat sig så lyckligt, om
exempelvis endast en av de sköra lamporna krossats vid det hårda nedslaget mot isen,
så hade Nobile och hans kamrater sannolikt aldrig blivit funna. Världen hade
efter meddelandet den 25 maj kl. 11,20 f. m., då luftskeppet var på hemväg från
polen, aldrig fått några ytterligare underrättelser, hade icke fått kännedom om
dramats upplösning, hade undrat och gissat under några dagar eller veckor och
så — glömt alltsammans. Ty så är världens gång.
Men nu blev det inte så. Männen på isflaket och deras röda tält, som alls icke
var rött, utan grådaskigt med anilinfärgade ränder, stodo i veckor och månader
i det allmänna intressets brännpunkt till den grad, att även betydelselösa detaljer
långt efteråt utförligt kommenterades i böcker och tidningar och gåvo anledning
till delvis ganska hetsiga meningsutbyten. Här kan naturligtvis endast komma i
fråga att ge en kortfattad översikt av »Italia»-expeditionens huvuddrag och den
därpå följande ’hjälpaktionen. Redan detta är en vansklig uppgift, eftersom ingen
officiell redogörelse ännu föreligger, när detta skrives (jan. 1929), och de från
olika håll lämnade uppgifterna ej sällan äro motstridiga eller oklara.
Expeditionens luftskepp »Italia» hade konstruerats och byggts av Nobile enligt
i huvudsak samma principer som »Norge», det luftskepp varmed Amundsen, Elis-
— 205
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
