Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Film och bio 1928
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
håll, men trots detta har ljudfilmen vunnit den
ena segern efter den andra. De stora
amerikanska bolagen Fox, Wfarners Bros, United Artists,
Paramount m. fl. ha redan uppfört stora
inspelningsateljéer för ljudfilm och investerat väldiga
kapital i dessa anläggningar. Fox ensamt lär
sålunda ha lagt ned omkring 8 miljoner dollars
på sin inspelningsateljé, och detta torde även
vara fallet med de övriga storfirmorna. Vilka
erövringar ljudfilmen under loppet av några få
månader har gjort i U. S. A. framgår för övrigt
bäst av följande siffror: Western Electric, den
väldiga amerikanska trusten, vilken är direkt
intresserad i båda ovannämnda system, hade till
och med slutet av november installerat
ljudfilm-apparater i icke mindre än 849 amerikanska
biografer, vilka förfoga över 1,371,000 sittplatser.
Då dessa teatrar i genomsnitt ge tre
föreställningar dagligen, ha ungefär 29 miljoner
amerikaner pr vecka möjlighet att se och höra
ljudfilm. Den största ljudfilmteatern är Roxy i
Newyork med 6,000 sittplatser och den minsta Royal
i Hutchinson, Kansas, med 400 sittplatser. Av
statistiken framgår för övrigt, att apparaterna
äro tämligen jämnt fördelade på större och
medelstora biografer.
En livlig produktion av ljudfilm försiggår nu.
Vissa firmor arbeta dag och natt med tre
arbetslag för att kunna tillfredsställa den oerhörda
efterfrågan. Man framställer hela talfilmer,
musikfilmer samt filmer där man både återger tal
och andra ljudeffekter, t. ex. storm o. s. v.
Från åtskilliga håll har man yttrat farhågor för, att filmens internationalitet genom den
nya uppfinningen skulle gå förlorad — sakkunniga äro emellertid mera optimistiska. De tro
nämligen att man skall kunna komma därhän, att man kan förse en amerikansk talfilm med
t. ex. svenskt språk. Hur som helst förestår i fråga om ljudfilmen en oerhörd utveckling,
som på uppfinningens nuvarande stadium torde vara omöjlig att överblicka. Lika litet som
man, då de första darrande filmbilderna framfördes, förmådde ana, varthän den nya
uppfinningen skulle föra, kan man göra det i fråga om ljudfilmen, som torde inrymma ännu
större möjligheter.
Filmintresset kan i likhet med föregående år sägas vara i tilltagande. I Sverige såväl som
i utlandet ha en mängd nya stora biografteatrar, för vilka man tillgodogjort sig de många
erfarenheter, som skördats under årens lopp, uppförts. I Stockholm öppnades sålunda under
årets lopp Sveriges största biografteater China med 1,500 platser samt Rio med 1,000 platser.
Filmintresset illustreras för övrigt av det förhållandet, att den svenska huvudstaden
förfogar över ej mindre än 36,000 bioplatser.
Statens biografbyrå, där all film, som offentligen skall förevisas i riket, måste passera,
granskade en något mindre filmkvantitet än föregående år. Följande siffror uttrycka i meter
filmtillförseln till byrån:
Svenska filmer 747,600 m.; andra europeiska filmer 943,315 m.; amerikanska filmer
2,517,775 m.
Inom samtliga dessa kategorier av filmer utgjorde journaler och naturbilder 600,185 m. ;
inspelningar 3,608,505 m. Hela tillflödet av film utgjorde alltså 4,208,690 m.
Barntillåten (»röd») film utgjorde 1,637,329 m. Endast för vuxna avsedd film (»gul»)
utgjorde 2,475,537 m. Den helt förbjudna filmen (»vit») uppgick till 95,824 m.
Under året framfördes följande svenska filmer:
A.-B. gifta bort baron Olsson. Officin: Fribergs Filmbyrå. Regi: Erik A. Petschler; huvudr. :
Erik A. Petschler, Georg Blomstedt, Anita Dorr, Nils Ekstam. Premiärdag 24/12. H. K. H.
Projektionsmaskineri för Vitaphone på en
amerikansk biograf. — Ljudplattan placeras
på den vita plattan till höger.
— ’228 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
