Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkligare dödsfall i Sverige 1928 - Hugo Hamilton - Jakob Beskow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hugo Hamilton.
Talmannen i första kammaren,, förre
landshövdingen greve Hugo Erik Gustaf
Hamilton avled på aftonen, den 27 januari på
Högfors bruk i Västmanland, där han tillbringat
julhelgen. Greve Hamilton led av hjärtfel och
hade varit sängliggande sedan årsskiftet.
Hugo Hamilton var född på Blomberg i
Skaraborgs län 1849, son av landshövding Adolf H.
och Agnes Geijer, Erik Gustaf Geijers dotter.
Efter juridiska examina vid Uppsala universitet
blev han 1884 t. f. chef för Patentbyrån och 1895
förste överdirektör och chef för Patent- och
registreringsverket. År 1900 utnämndes han till
landshövding i Gävle och kvarstod på denna post
till 1918. Under sin landshövdingstid var han
1907—1911 civilminister i den Lindmanska
regeringen. Under åren 1891—93 och 1897—1901
tillhörde han riksdagens andra kammare och från
1908 dfess första, där han sedan 1916 var talman.
Hugo Hamilton var en av vårt lands mest
uppburna politiska personligheter. Hans livliga
temperament, hans osvikligt starka men på samma
gång personliga formsinne, hans patriarkaliska
förmynderskap i- förening med den mest
hjärtliga kontakt med ledamöterna i kammaren
förklara den auktoritet och beundran som, Hugo
Hamilton åtnjöt i allmänhet och inom första kammaren i synnerhet.
»Hugo Hamiltons person och politiska bana voro», skrev Svenska Dagbladet bl. a. i sin dödsruna,
»ett stycke svensk historia. Under en hel mansålder hade han som ämbetsman, stadsfullmäktig
i Stockholm, riksdagsman, landshövding och statsråd tagit en mycket verksam del i svensk politik.
Han levde intensivt med i nutidens offentliga liv och lärde grundligt känna dess olika sidor.
Ehuru ursprungligen jurist blev han skapare och förste chef för en så praktisk institution som
Patent- och registreringsverket. Det låter underligt, men förhåller sig ändå så, att Hugo Hamilton,
som i sin talmansgärning tycktes oss vara den siste av lantmarskalkar, begynt sin parlamentariska
karriär som liberal på 1890-talets rabulistiska stockholmsbänk för att som aktiv politiker göra
sin största insats i den Lindmanska regeringen. Hans beslutsamhet och handlingsmod kommo
mest till sin rätt under de kritiska augustiveckorna vid 1909 års storstrejk. Den erfarenhet han
tidigare förvärvat som en av de första offentliga personerna i vårt land, vilka anlitats för
förlikningsuppdrag i arbetstvister, kom honom därvid väl till pass. Ett bevis på tidernas omskiftelse
bland de otaliga andra, som han fått bevittna, fann nog Hugo Hamilton däri, att han och
storstrejksgeneralen Herman Lindqvist under det sista decenniet på ett utmärkt sätt samarbetade
som talmanskolleger.
Med den pondus, som en trofast pliktuppfyllelse förlänar, och den tjuskraft, som den älskvärda
och ärliga personligheten besitter, hade Hugo Hamilton en plats över partierna.»
I första kammaren tolkade vid plenum den 28 januari vice talmannen hr Lamm kammarens
sorg över talmannens bortgång, och i andra kammaren uttalade talmannen hr Eriksson i
Grängesberg ledamöternas deltagande i medkamnyårens sorg. I "Svenska Dagbladet ägnades
den bortgångne varma minnesord av amiral Arvid Lindman, universitetskansler Ernst Trygger
och biskop O. Bergqvist.
Jakob Beskow.
I sitt hem i Stockholm avled den 28 januari generaldirektören och chefen för domänstyrelsen
Knut Jakob Beskow endast 52 år gammal. Dödsorsaken var lungsäcksinflammation.
Jakob Beskow var född i Stockholm och utexaminerades 1896 från Tekn. högskolans
kemiska fackavdelning. Han var därefter verksam inom olika företag inom den svenska
kemiska industrin till år 1919. Under denna tid knöt han sitt namn vid ett par betydelsefulla
— 288 –
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
