Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkligare dödsfall i Sverige 1928
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
O. Smith. E. Rettig. K. Lundberg.
(Se föreg. sid.)
Edward Rettig, f. 1849. Underlöjtnant vid Hälsinge regemente 1872, löjtnant 1877, kapten 1892,
major 1902, överstelöjtnant vid Västerbottens regemente samma år, övergick till reserven 1904,
överste i armén 1911. Ordförande i Gävle landstormsförbund och i Gävleborgs läns
inskrivningsområdes landstormsförbund, ledamot av överstyrelsen för Sveriges frivilliga landstormsföreningars
riksförbund, i många år ordförande i♦ Gävle frivilliga skarpskytteförening, i länets skytteförbund
och i styrelsen för Röda korsets Gävledistrikt. Kommunalman i Gävle, under en följd av år den
ledande inom de moderata organisationerna i staden och länet. Död 13 april.
Karl Lundberg, f. 1851. Genomgick Schartaus handelsinstitut, blev 1874 innehavare av firma
K. M. Lundberg, som han ledde till 1902, verkställande direktör i a.-b. Nordiska kompaniet till
1912. Såsom en framstående representant för köpmanskåren bekläddes han med flera
förtroendeuppdrag. Under de senaste årtiondena tog det filantropiska arbetet huvudparten av hans tid. Han
var ledamot av Sofiahemmets råd och skattmästare för dess ålderdomshem Solhem, ledamot och
kassaförvaltare i Föreningen för välgörenhetens ordnande, ledamot av styrelsen och arbetsutskottet
samt skattmästare i stiftelsen Isaak Hirschs minne för pauvres honteux, medlem i styrelsen för
prins Carls uppfostringsanstalt på Gålön, i Erik Sätherstens nödhjälpsfond för behövande arbetare i
Stockholm och vice ordförande i Föreningen för blindas väl. »Vårt samhälle förlorar i honom,
den förnämlige representanten för det borgarstånd, vars bästa traditioner han så naturligt och
värdigt uppbar och fullföljde, en av sina främsta söner. Utan fördomar av något slag, med blicken
städse öppen för livets sanna och bestående värden, skänkte han sitt hängivna arbete åt strävandena
att förbättra sina medmänniskors levnadsvillkor: åt ungdomen fostran, yrkesutbildning och
kunskaper, åt de gamla vilans ro efter mödans dagar, åt alla en ljusare och lyckligare tillvaro» (A.
H—h i Sv. D.). Död 23 april.
Gustaf Cederschiöld, f. 1849. Student 1868, fil. kand. 1873, fil. dr 1874, fil. jubeldoktor 1924.
Docent i Lund 1874, föreståndare för Göteborgs nya elementarskola för flickor 1882—1889,
professor i nordiska språk vid Göteborgs högskola 1893—1914. Utgav bl. a. »Om svenskan som
skriftspråk», »Om Erikskrönikan», »Om kvinnospråk», »Rytmens trollmakt», »Om ordlekar»,
»Fresta duger», »Framtidssvenska» och »Svensk stilistik» jämte flera textupplagor läse- och
läroböcker samt språkvetenskapliga avhandlingar. »Utmärkande för C. var i första rummet en
ovanlig intresserikedom i förening med en livfull övertygelse om den svenska
språkvetenskapens värde för den nationella bildningen. Få ha så konsekvent som han strävat att bevara
den oavbrutna kontakten mellan forskningen och det allmänna kulturintresset.» (Sv. D.)
Död 5 maj.
Per Gummesson, f. 1858. Studerade 1882—1883 vid Teknisk Selskabs skola i Köpenhamn och
1883—1886 vid Konstakademien i Stockholm. Ägnade sig åt landskapsmålning med nästan
uteslutande motiv från fäderneprovinsen. Han var en av Skånska konstnärslagets mest
framträdande och karakteristiska målare. Bland hans arbeten kunna nämnas »Gamla porten» (Arild),
»Blommande kastanj» (Röstånga), »Gammal trädgård» (Falsterbo), »Kastanjer på torget»
(Skanör) och »Gammal skepparbostad» (Viken). G. är representerad på Nationalmuseum samt
— 310 –
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
