Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norge 1928. Av redaktör Axel Skagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det kunde kanske sägas, att bankerna
under året något ensidigt inriktade sin
politik på att konsolidera sin egen ställning och
att näringslivet ej fick den kapitaltillgång,
som kunde varit önskvärd. Men detta stod
generellt sett i överensstämmelse med
direktiven från Norges Bank, där
uppfattningen var den, att krediten ännu ej
överallt bringats ned till den riktiga nivån.
Vad de olika näringsgrenarna angår hade
jordbruket ett någorlunda gott år och likaså
fisket, särskilt var sillfisket rikt givande.
Inom konservindustrien och klippfisk
försäljningen begynte man att med utmärkt
resultat utbygga organisationen och
genomföra rationalisering. Detsamma gällde i
hög grad industrien. Året kan uppvisa en
hel rad nyanläggningar, först och främst
Norsk hydros väldiga utvidgning.
Träförädlingsindustrien kunde rapportera utsålt,
och många fabriker hade sålt sin
produktion även för en stor del av det kommande
året. Borregaard för hela året. Med
priserna var man dock icke riktigt
belåten, vilket medförde ökad häftighet i den
gamla striden mellan fabrikerna och skogsägarna om timmerprisen. — Valfångsten,
som i fjol gick glänsande, artade sig att ge en ännu större fångst, men vid
bedömandet av utbytet måste man här taga i betraktande av det materiel, som insättes i
denna för norrmännen säregna, »äventyrliga» näring —• kapital, fartyg, utrustning
och personal —, stadigt ökas. Nybildningen av fångstbolag antog under året en
sådan omfattning, att den befarades innebära ett osäkerhetsmoment. I detta
sammanhang kan noteras det lilla pikanteriet att 1928 gjorde Norge till en
»kolonialmakt», i det England i all vänskaplighet »överlät» till sin frände en klippa i Södra
Ishavet, Bouvetön.
Sjöfarten förtjänar i Norge alltid ett kapitel för sig. Den skall segla in
underskottet i handelsbalansen. Handelsflottan förstärktes under årets lopp med
betydande nybyggnader, som beställts tidigare, och sjöfarten arbetade under sista delen
av året under något bättre konjunkturer. Stämningen var ljusare än på länge, även
om man ej på långt när kände sig tillfredsställd. Med stolthet se emellertid
norrmännen på sin handels flotta. Dels genom det nytillkomna tonnaget, dels den även
under 1928 starkt framskridande moderniseringen ökade tonnagets effektivitet i
sådan grad, att man torde våga taga i munnen det stora ordet, att Norge har
världens bästa handels flotta. Härtill kom uppgången i den inhemska
skeppsbyggnadsindustrien, efter att de norska stapelbäddarna under många år stått tomma och
beställningarna gått till utlandet (Sverige, Danmark, Tyskland). De norska
verkstäderna voro för små och för omoderna för att kunna bygga stora
dieselmotorfartyg. Under årets sista månad levererades från Åkers mekaniska verkstad till
Joh. Ludw. Mowinckel, norsk statsminister
från 15 februari.
— 397 –
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
