Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Danmark 1928. Av redaktör H. Boesgaard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
huvud har det visat sig, att landstinget, sådant det formades genom den nya
grundlagen 1915, icke motsvarat de konservativa förväntningarna. Då frågan om en
författningsändring med hänsyn till landstinget framlades från radikalt håll, under
finanslagsdebatten i folketinget, yppade sig också från ledande konservativt håll
villighet till underhandling om denna fråga. Den konservative gruppledaren, hr
Christmas-Möller, betonade dock, att hans parti härmed ej ville ge
enkammarsy-stemet sin anslutning, men man var villig att gå med på en omläggning av
landstinget, varigenom detta t. ex. skulle bli en representation för de näringspolitiska
intressena bland befolkningen.
Den politiska situationen präglades under första delen av riksdagssessionen av
de brytningar, som gjorde sig gällande mellan de två regeringsvänliga grupperna,
vänstern och de konservativa, liksom motsvarande brytningar under föregående
perioder försvagat samarbetet. De konservativas krav på en aktiv handelspolitik,
som särskilt kunde hjälpa de betryckta näringarna över svårigheterna, och
vänsterns avvisande av de konservativas tullpolitiska krav bidrogo väsentligt till att
försvåra samarbetet mellan de två partierna.
Även försvarsproblemet öppnade en klyfta mellan de två partierna, ehuru bägge
äro anhängare av en positiv försvarspolitik. Det var vänsterns tendens att vilja
reducera försvarsutgifterna utan småaktig hänsyn till det försvagande av försvaret,
som detta skulle medföra, som framkallade en avgörande oöverensstämmelse. Både
här och flotta kände sig illa behandlade av de parlamentariska maktfaktorerna,
regering och riksdag.
Försvarsorganisationen av 1922 saboterades, mindre belopp anslogos till
försvaret än som förutsatts. Försvarsminister Brorsens förslag, som räknade med en
årlig utgift till här och flotta på c:a 40 milj. kr., möttes från både generalernas
och amiralernas sida med skarp kritik. De ansvariga militära sakkunniga framlade
en rad väsentliga ändringar i förslaget, enligt vilka militärutgifterna skulle gå upp
till c:a 55 milj. kr. årligen. Deras förslag avvisades dock genast av vänstern. Det
väckte icke ringa uppseende, att marinministeriets direktör, konteramiral
Rechnit-zer, utarbetade ett tredje förslag, som praktiskt taget avskaffar hären och
väsentligen baserar organisationen på flottan. Genom sin hårdhänta behandling av
lant-militären lyckades amiral Rechnitzer att reducera militärutgifterna till 30 å 35 milj.
kr. årligen; Från konservativt håll framkallade den Rechnitzerska försvarsskissen
starka angrepp, gent emot vilka försvarsministern sökte skydda sin direktör.
Den konservative talaren under den militärpolitiska debatten, överste Parkov,
underströk i sitt tal i folketinget, att fallet Rechnitzer föreföll honom vara av
sådan art, att antingen ministern eller hans betrodde förtroendeman måste träda
tillbaka.
De konservativa avvisade så bestämt regeringens förslag, att en kompromiss
utan mycket väsentliga förändringar i förslaget var utesluten. Inom vänstern själv
för spor des högst olika strömningar.
På det ekonomiska livets område måste året 1928 vad Danmark beträffar sägas
ha hållit de löften som gåvos vid senaste årsskiftet. Den allmänna uppfattningen
blev därför mera optimistisk, och flera näringsgrenar kunde anmäla förbättring,
även om flera beklagliga händelser visade, att framgången var begränsad och
uppgörelsen med det förflutna ännu icke helt överstånden.
Som ett av de gynnsamma momenten i näringslivet måste i främsta rummet
— 400 –
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
