Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ur den svenska skolans värld 1929. Av generaldirektör B. J:son Bergqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ur den svenska skolans värld 1919.
Av generaldirektör B. J:son Bergqvist.
De allmänna läroverken.
De svenska allmänna läroverken stodo under år 1929 samt och synnerligen
både i yttre och inre avseende under inffytande av 1927 års
läroverksreform. Denna åsyftade som bekant åstadkommande av ett dubbelsystem.
Den gamla studievägen fram till studentexamen hade utgått från folkskolans
tredje klass och genom en sexårig realskola och ett på realskolans näst högsta
klass byggt fyraårigt gymnasium lett fram till studentexamen. Vid sidan av denna
studieväg skulle nu läggas en ny väg, som utgick från avslutad sexårig folkskola
och genom en fyraårig realskola och ett på detta byggt treårigt gymnasium förde
fram till studentexamen. Samtidigt undergick den gamla studievägen den
förändringen, att realskolan berövades sin första klass och således gjordes femårig. Det
system, som sålunda infördes, var i själva verket ingenting nytt. Vi hade här
i landet ända sedan år 1909 haft vid sidan av de gamla statsskolorna s. k,
kommunala mellanskolor, vilka i likhet med den nu skapade nya linjen byggde på
folkskolans sjätte klass, och vi hade haft kommunala och privata treåriga
gymnasier, som vilade på avslutad realskola. Det nya var, att den nu tillkomna
studievägen skulle, i likhet med vad fallet av ålder varit med den gamla, göras
statlig och inpassas vid eller helt ersätta de gamla läroverken. Egentligen hade de
s. k. bottenskolvännernas mening varit, att den gamla studievägen skulle helt
lämna plats för den nya. En dylik anordning hade 1918 års skolkommission
föreslagit. Emellertid hade förslaget från många håll mötts av starkt motstånd.
När nu regeringen år 1927 förelade riksdagen förslag till en skolreform, valde
den kompromissvägen och föreslog den form av dubbelsystem, för vilken jag
ovan redogjort. Riksdagens beslut gick i samma riktning. Emellertid blev
därvid de båda studievägarnas ställning till varandra icke fullt klargjord. I detta
som i åtskilliga andra avseenden hade den kompromissens ande, som enat
vänsterpartierna, talat ett oklart språk. Det var emellertid ej svårt att ur den
organisationsplan, som blev en följd av beslutet, läsa ut de absoluta bottenskolvännernas
strävan att sätta den gamla studievägen på avskrivning och samtidigt allt mer
bereda väg för den nya såsom den allenahärskande. Om en sådan tendens vittnar den
ytterst ojämna fördelning på de oHka läroverken, som kom de båda
studievägarna till del. Under det att den gamla studievägen skulle bibehållas vid 451
klassavdelningar inom realskolan, skulle den nya tillämpas vid 557. Om nämnda
tendens vittnar även riksdagens uttalande, att för framtiden alla nyinrättade
skolformer skulle anordnas efter det nya systemet, alltså, bygga på avslutad folkskola.
Kompromissens oklara innebörd ledde till nya meningsstrider, vilka närmast
kommo att röra sig kring den s. k. kommunala flickskolan. Emellertid bragte
1928 års riksdag klarhet i saken. I sammanhang med sitt beslut om upprättande
av nyss nämnda skolform uttalade nämligen riksdagen med all önskvärd
tydlighet principen om den gamla och den nya studievägens fullständiga likställdhet.
För en var, som bedömer denna fråga ur rent sakliga synpunkter, måste det
— 85 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
