Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ur den svenska skolans värld 1929. Av generaldirektör B. J:son Bergqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
formationen läsas som ett historiskt dokument, men skulle ej läggas till grund
för sammanfattningen av den kristna tros- och livsåskådningen, ej heller inläras.
Den nya undervisningsplanen fann i stort sett ett välvilligt mottagande såväl
bland folkskolans lärare som hos allmänheten. Blott i fråga om
kristendomsundervisningen voro meningarna starkt delade. Den ena petitionen efter den andra
frambars till regeringen med anhållan om en stärkt ställning för ämnet i
kristendom. Man önskade därvid i allmänhet en ordning sådan som den överstyrelsen
föreslagit. Genom beslut den 29 juni 1921 medgav också k. m:t för de två
översta klasserna 3 timmars undervisning i veckan och meddelade även vissa
föreskrifter angående läroboks användande vid sammanfattningen av den kristna
tros- och livsåskådningen. Emellertid fann man inom vida kretsar de sålunda
gjorda medgivandena allt för snävt hållna. Nya masspetitioner framkommo, och
kyrkomötet uttalade vid olika tillfällen nödvändigheten av en större frihet i fråga
om användningen av Luthers lilla katekes. Nu medgav k. m :t den 6 december
1929, i strid mot ett av överstyrelsens majoritet gjort uttalande i frågan men
i anslutning till en inom överstyrelsen framkommen reservation, att ett
mindre antal korta, till såväl innehåll som form för barnen lätt tillgängliga
stycken eller minnesord hämtade ur Luthers lilla katekes skola kunna föreläggas
barnen till ordagrant inlärande samt att den sammanfattning av den kristna
tros-och livsåskådningen, som skall äga rum i högsta klassen, skall anknytas ej blott
till Jesu bergspredikan utan även till Jesu förkunnelse i övrigt.
Fortsättningsskolan.
Som bekant beslöt 1918 års riksdag upprättandet av ett system av praktiska
ungdomsskolor. Enhgt detta skulle efter avslutad folkskola (sex- eller sjuårig)
följa en obligatorisk tvåårig fortsättningsskola, antingen yrkesbestämd eller mera
allmänt hållen. Skolan skulle så anordnas, att lärjungarna, samtidigt med att de
genomginge skolan, kunde taga anställning i förvärvsarbete. Undervisningen i
den yrkesbestämda fortsättningsskolan skulle väsentligen koncentreras kring de
tre ämnena modersmålet, medborgarkunskap och yrkeskunskap. I den allmänna
fortsättnings skolan skulle tyngdpunkten ligga på de två förstnämnda ämnena
samt på naturkunnighet. Undervisningstiden skulle under de två åren
sammanlagt omfatta 360 timmar.
Bestämmelserna rörande fortsättningsskolans anordning ha efter sin tillkomst
blivit underkastade vissa jämkningar. Så ha vissa modifikationer vidtagits i
avseende å fortsättningsskolekursens längd. Även andra förändringar ha kommit
till stånd beträffande fortsättningsskolans anordning och undervisningstidens
förläggning, alla avsedda att underlätta fortsättningsskolans anpassning efter
förhållandena på olika orter.
Vid genomförande av de ändringar i fortsättningsskolans organisation, som
sålunda av riksdagen beslutats, ha betydande meningsskiljaktigheter kommit till
uttryck, och vitt skilda uppfattningar göra sig alltjämt gällande i avseende å
den lämpligaste organisationen av denna skolform. Läget har nu synts vara
sådant, att regeringen genom beslut den 5 juli 1929 tillkallat sakkunniga^) för att
Såsom sakkunniga hava tillkallats riksdagsmännen Sven Bengtsson, Norup, A. W. Sävström,
Bollnäs, C. E. Andersson, Eliantorp, och A. B. Pettersson, Lerbäcksbyn.
— 90 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
