- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Sjunde årgången (händelserna 1929) /
128

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Musiklivet i Sverige 1929. Av Moses Pergament

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och folkföreställningar och -konserter, varmed båda institutionerna förstodo att
väcka intresse och genklang i allt vidare samhällskretsar. Kungl. teatern
presenterade en del äldre, i Stockholm dittills okända verk, ett yngre dito samt en
splitterny svensk opera, Natanael Bergs Engelbrekt. Till de förstnämnda hörde Suppés
Den sköna Galathea, Tjaikowskis balett Nötknäpparen, Puccinis Manon och Henri
Caspers Tant sover. Något mindre ålderstiget var det förtjusande sagospelet Lille
Petters resa till månen av Gert von Bassewitz med musik av Clemens Schmalstich.
Till de märkligare repriserna räknades Marouf, Boris Godunov, Otello (med
Martin Öhman), Rosenkavaljeren (med Emanuel List som Ochs) samt Simson
och Delila i delvis ny utstyrsel av Isaac Griinewald. Gästspelen voro legio. Utom
Öhman och List uppträdde Nanny Larsén-Todsen, Ninon Vallin (från Paris),
Theodor Scheidl (en fulländad Boris), Joseph Hislop, den amerikanske tenoren
Paul Althouse, m. fl. Under vårsäsongen gästades operan dessutom av en
ensemble från statsoperan i Wien, som under Franz Schalks ledning framförde
Fidelio och Don Jnan. Leo Blech disponerade en hel månad av speltiden, medan
professor Nilius från Wien fick inskränka sig till ett österrikiskt konsertprogram.
Den andra av de två konserter, med vilka Kungl. teatern uppmärksammade den
symfoniska litteraturen, dirigerades av Kurt Atterberg och upptog bl. a.
dirigententonsättarens nya C-dursymfoni. Under Tullio Vogheras ledning framfördes
dessutom Händels Messias i Storkyrkan. En minnesvärd händelse var David
Stockmans femtioårsjubileum, som firades med en recettföreställning (Lohengrin) på
Operan och en festbankett på Royal. Bland debutanterna väckte Eorsell-eleven
Joel Berglund den största uppmärksamheten.

Konsertföreningens musikaliska ledning låg även detta år bokstavligen talat i
händerna på prof. Vaclav Talich och hovkapellmästare Adolf Wiklund. Vilket
ingalunda betyder att icke de bägge herrarna skulle ha gjort bruk även av sina
hjärnors kraft. Bäggedera utmärkte sig tvärtom genom ett livligt intresse bl. a.
för framförandet av nya verk, fastän deras urval i viss mån bestämdes av hänsyn
till styrelsens beslut att inskränka utrymmet för den radikalare moderna musiken
till ett par extra konserter per säsong. Prof. Talich förmedlade bekantskapen
med många värdefulla verk. Av största intresse för svensk publik var utan tvivel
Stenhammars för första gången i sin helhet framförda »Serenad» — ett
mästerligt verk. Andra nyheter voro Casellas Scarlattiana och Partita, Szymanowskis
Das Lied von der Nacht, Josef Suks Asrael, Ernst Blochs Conserto grosso samt
Kodalys svit Håry I år os. Adolf Wiklunds förnämsta gärning var presentationen
av Mahlers postuma Symfoni X (adagiosatsen). Bland gästdirigenterna märktes
många gamla bekanta och ett fåtal nya namn — nya blott för Stockholm. Till
de senare hörde Gregor Fittelberg och den geniale Bruno Walter, som rev upp en
veritabel storm av beundran. Stort bifall skördade som vanligt de förnämliga
solisterna Gieseking och Szigeti, men även mindre lyskraftiga stjärnor vunno
livligt beaktande, däribland koloratursångerskan Ria Ginster, violoncellisten Judith
Bokor och pianisten Frieda Kvast-Hodapp. Svenska gästdirigenter voro Armas
Järnefelt, Tor Mann, Kurt Atterberg, Peterson-Berger (som med Nora
Duisberg-Baranowskis hjälp presenterade sin nya violinkonsert) samt Hugo Alfvén, vilken
också framförde nya egna kompositioner, nämligen Uppsalakantaten och Manhem.
Till slut bör nämnas, att Musikaliska sällskapet medverkade vid framförandet av
César Francks Les Béatitndes, Beethovens »Nia» och Bachs H-mollmässa.

— 128 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:05:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svda/1929/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free