Svenska Dagbladets Årsbok / Sjunde årgången (händelserna 1929) / 133 (1924-1944) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknisk revy 1929. Av ingenjör Carl Kleman

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Kombinationen kolvmaskin-ångturbin provas här liksom på fartyg; en annan — amerikansk
— kombination avser dieselmotor och ångmaskin, varvid dieselmotorns kylvatten
och avgaser tillföras den oljeeldade ångpannan. Kolpulvereldningen gick framåt,
låt vara måhända i lugnare takt än något tidigare. Även på fartyg och lokomotiv
experimenterades framgångsrikt med pulverbränsle.

T. v. Scania-Vabislastbil, försedd med Hesselmans lågtrycksråoljemotor; t. h. Hesselmanmotorn, sedd från pumpsidan. Bilden representerar en till Hesselmanmotor ombyggd, normalt 4-cylindrig Scania-Vabismotor.

Tysken Koenemann anordnade i sin s. k. termiska transformator ett originellt
samspel mellan vatten i vätske- resp. ångform och en icke flyktig vätska med hög
kokpunkt, exempelvis kalilut. Han uppnådde därmed bl. a. ett bättre
tillgodogörande av eljest mindre värdefull avloppsånga, men siktade även på att med
rimliga kostnader kunna väsentligt höja den termiska verkningsgraden vid
ångkraftalstring.

En ny ackumuleringsmetod för elektrisk energi föreslogs av Lawaczeck, som
lät överskottsenergien sönderdela vatten i väte och syre, av vilka framför allt vätet
är användbart för olika ändamål. Apparaturen är så utformad, att gasen utan
vidare erhålles högt komprimerad, så att eventuella rörledningar kunna hållas vid
måttliga dimensioner.

Bland nyare uppslag att på andra vägar än de gängse utvinna energi finner man
tanken att utnyttja temperaturskillnaden hos havsvattnet på olika djup, vilken
skillnad i tropikerna kan bli avsevärd. En anläggning av betydande kapacitet skall
vara under utförande vid Cuba. Ett liknande uppslag, avsett för kallare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>