Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjöfarten 1929. Av kapten E. Eggert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sjöfarten 1919.
Av kapten E. Eggert.
Sjöfartsnäringen, sedd i dess helhet, företedde under år 1929 i huvudsak samma
särdrag som under 1928. Sålunda hade rederinäringen, särskilt i fråga om
trampfarten, att tidvis kämpa mot nästan oöverstigliga svårigheter, medan
sjöfartens andra huvudgren, skeppsbyggnadsindustrin, utvecklade en livaktighet, som
med hänsyn till förhållandet mellan tillgång och efterfrågan på handelstonnage
måste betecknas som särdeles anmärkningsvärd. I såväl last- som
passagerartra-fiken över världshaven har man strävat efter att i möjligaste mån förkorta
resorna, i vilket syfte fartygen göras allt mera snabbgående samtidigt som de
utrustas med de allra modernaste attiraljer för lastning och lossning, varigenom
jämväl uppehållen i hamnarna kunna nedbringas till ett minimum. De
strävanden, som i ovannämnda hänseenden gjort sig gällande inom världssjöfarten, ha
även varit utmärkande för svensk rederi- och skeppsbyggnadsverksamhet. Ja,
man torde nästan kunna säga, att båda dessa näringsgrenar under 1929 gingo
relativt snabbare och bättre framåt i Sverige än i något annat sjöfartsidkande
land. Detta var framförallt förhållandet i fråga om skeppsbyggeriet, i det att
den svenska företagsamheten på detta område bringat landet upp till det sjätte
i ordningen bland samtliga fartygsproducerande nationer. Men även den svenska
rederinäringen kunde i allt väsentligt hävda sin ställning i den universella
sjöfartskonkurrensen och uppnå ett resultat, som trots ett flertal inre svårigheter ■—
bland dessa en långvarig och segsliten styrmansstrejk — torde komma att visa
sig vara jämförelsevis tillfredsställande. Över huvud taget har denna
näringsgren företett en berömvärd förmåga att kunna anpassa sig efter de ändrade
förhållanden, vilka alltsedan världskriget varit utmärkande för densamma, ett
faktum som är så mycket mera anmärkningsvärt, då driftkostnaderna hålla sig c :a
60 % högre än före kriget, medan genomsnittsfrakterna snarare ligga tmder än
över dem, som voro allmänt gällande vid nämnda tidpunkt.
Fraktmarknadens allmänna läge under 1929 uppvisade endast en obetydlig
förändring från föregående år. Utgående från den av Lloyd’s List månatligen
publicerade fraktstatistiken, angivas i närstående diagram fraktkurvor för åren 1928
och 1929, jämförda med medel fraktnivån under 1923, vilken satts till 100.
Me-delfraktindex visar sig båda åren vara nästan detsamma: 89,7 för år 1928 och
J. /oo n n y Mi rrj t-/ 2?i
30
so
— 149 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
