- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Sjunde årgången (händelserna 1929) /
154

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett arbetsfredens år. Av redaktör Th. Swedberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

känsla av att parterna icke funno det opportunt att i praktiken alltför mycket
avvika från de nyligen avgivna samförståndsdeklarationerna.

De mycket omfattande avtalsfrågor, som voro aktuella vid föregående årsskifte,
hade sålunda i allmänhet fått sin lösning redan före det nya årets första arbetsdag.
Vid småglasbruken, där det förra riksavtalet utlöpte den 1 februari, lyckades man
■emellertid icke komma till någon uppgörelse, och i mediet av månaden utbröt
strejk, som ej bilades förrän i slutet av maj. Inom rederinäringen slutfördes
däremot de sedan några månader pågående förhandlingarna för samtliga
personalgrupper utom för Sveriges fartygsbefälsförenings medlemmar. De nya avtalen
fingo tvåårig giltighetstid. Uppgörelsen innebar en höjning av månadslönerna med
i allmänhet 5—10 kronor, i vissa fall IS—20 kronor; dock med undantag för några
av de i lönehänseende hiögst stående grupperna, där man stannade för status quo.
Med fartygsbefäls föreningen, i vilken flertalet av fartygsbefälet är organiserat,
fortsattes förhandlingarna inför en särskild av regeringen tillsatt
medlingskommission och inför socialministern. De blevo emellertid resultatlösa, och i mitten
av april gingo styrmännen i strejk, medan däremot befälhavarna fortsatte att
tjänstgöra. I slutet av juni avvecklades dock konflikten. Styrmännen återgingo till
arbetet utan att ha vunnit något på sin arbetsnedläggelse.

De förhandlingar, som under våren och en del av försommaren fördes om nya
avtal för tryckerierna, kröntes med framgång utan någon öppen konflikt. Vid
såväl tidnings- som civiltryckefierna träffades sålunda nya avtal, innebärande vissa
löneförbättringar samt för arbetarna vid civilavdelningarna förbättrade
semester-villkor. De nya avtalen gälla till den 1 juli 1932.

Icke heller under hösten inträffade några avtalstvister eller arbetsinställelser av
större omfattning eller betydelse. Det var egentligen endast en skogs- och
flott-ningsarbetarekonflikt i Värmland och västra Bergslagen, som lät något tala om
sig. Gällande avtal utlöpte den 1 september, och det dröjde ända till mitten av
november innan ny överenskommelse träffades. Ännu i början av sistnämnda
månad var situationen ganska allvarsam, enär industriarbetarna vid massafabrikerna
och sågverken hotade att göra sympatistrejk. Ovädret drog emellertid förbi. Nytt
avtal, gällande för en tid av två år, träffades. Uppgörelsen innebar en
lönehöjning, som för skogsarbetet i genomsnitt torde uppgå till sju procent. En
lant-arbetarstrejk i Södra Möre med ty åtföljande blockad och bojkott lät även under
sommaren och hösten mycket tala om sig. Konflikten, som hade större
principiell än ekonomisk betydelse, fortsatte över årsskiftet.

Även under det för arbetsfreden så viktiga höstkvartalsskiftet, omkring vilket
uppsägningstiderna för flertalet större kollektivavtal hos oss gruppera sig, kunde
en tydlig strävan att icke i onödan söka strid iakttagas hos såväl arbetsgivare som
arbetare. Själva antalet uppsägningar kunde visserligen icke sägas vara ringa, men
det sammanlagda arbetareantalet, som av desamma berördes, var jämförelsevis
obetydligt, eller endast omkring 75,000 man. Framför allt kunde man med
tillfredsställelse konstatera, att endast ett par tre storindustrier voro med, nämligen
järnbruken, pappersbruken och skofabrikerna. Uppsägningar av gällande avtal
skedde dock dessutom för chokladindustrien, biografyrket, bokbinderierna,
garverierna, elektriska installations facket, de skånska stenkolsgruvorna,
tändsticks-industrien och en del kemisk-tekniska fabriker.

Samma försonlig^het, som präglade användningen av uppsägningsrätten, tog sig
även uttryck vid de därpå följande förhandlingarna. Dessa kommo snart i gång

— 154 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:05:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svda/1929/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free