Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Isblockaden februari—mars 1929
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
...
»^■■■Ilil
SlIBlll^M
Isblockaden februari—mars i^ip.
Sverige genomgick under februari och mars 1929 en isvinter av sällsynt intensitet och
vaf tidvis avspärrat från förbindelse med kontinenten samt såg även för övrigt sin
sjöfart till större delen lamslagen. Förebuden kommo den 3 februari, då det
meddelades, att de danska sunden och båda Bälten under stark köld fyllts av driv- och packis
samt att förbindelserna över dem endast med stor svårighet kunde upprätthållas. I södra
Östersjön sutto redan talrika fartyg fast i isen. Fruktansvärd köld rapporterades från hela
kontinenten långt ned i Italien och fortfor sedan länge att där göra denna vinter till
en av de bistraste i de sydligare ländernas historia. Situationen kring de svenska kusterna
förvärrades också hastigt för sjöfarten. Under sådana förhållanden beordrades den 7 febr.
Statsisbrytaren, som varit sysselsatt med att befria i Gävlebukten infrusna fartyg, att avgå
till Öresund, där en mängd ångare fastnat i skruvisen. Statsisbrytaren befriade på ditvägen
de infrusna fyrskeppen Finngrundet och Grundkallen, men grundstötte själv den 9 febr. vid
inloppet till Trälleborg, förlorade därvid rodret och en del av akterstäven samt måste
bogseras till Landskrona för reparation. Denna var fullbordad först de sista dagarna i mars,
då jämförelsevis litet återstod att uträtta.
Staten förhyrde i stället av Stockholms stad Isbrytaren II, som under de följande
veckorna oavlåtligt sökte hålla sjöfarten i gång på södra Östersjön, Öresund och Kattegatt.
Emellertid späckades farvattnen såväl här som mellan de danska öarna efter hand av infrusna
fartyg, vilka ofta löpte överhängande fara att krossas eller driva på grund samt
småningom tömdes på proviant och andra förnödenheter. Många av fartygen medförde större
eller mindre antal passagerare. Ytterligare isbrytarehjälp blev därför allt mera av nöden.
Först förhyrde staten Norrköpings stads isbrytare, varjämte Malmö stads isbrytare Bore
och tidvis Sveabolagets isbrytare Warjo biträdde med arbetet. Senare engagerade danska
staten isbrytaren Sampo från Finland, vilket senare rike även för egen del nedsände
isbrytaren Jiääkarhu. På mera avancerade stadier av isblockaden medverkade dessutom ett par
Vinjettbilden visar, huru en i Östersjöns is" sedan längre tid inspärrad ångare av en flygmaskin iindsättes
med livsmedel.
— 156 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
