Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Isblockaden februari—mars 1929
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Malmöisbrytaren Bore i isen utanför hemstaaeji.
tyska slagskepp samt svenska pansarskeppet Drottning Victoria, vilket särskilt i
Danzig-bukten löstog och konvoj erade till svenska hamnar destinerade kolångare. Första dagarna
i mars gingo isbrytarna ständigt med större och mindre konvoj er befriade fartyg till öppet
vatten. Slutligen förhyrde de för isbrytningen samarbetande svenska och danska
statsmakterna gemensamt ryska isbrytaren Lenin, som vid mitten av mars gjorde god tjänst i norra
Kattegatt. Trots alla dessa isbrytares energiska bemödanden blev situationen för sjöfarten
mången gång förtvivlad.
Ångfärjorna på leden Trälleborg—Sassnitz fingo i början av februari allt svårare att göra
sina turer. Fartiderna mångdubblades, och ej sällan blevo färjorna hela dygn fastsittande i
isen med sina passagerare. Den 15 febr. hemställde tyska statsbaneledningen telegrafiskt
till svenska järnvägsstyrelsen, att trafiken på leden måtte tills vidare helt inställas. Svaret
blev dock av såväl praktiska grunder som ambitionsskäl vägrande. De svenska färjorna,
understödda av tyska färjan Preussen, avlade i stället gång efter annan beundransvärda
kraftprov genom att bryta sig väg i den upptornade isen. Den 23 febr. blevo dock
svårigheterna övermäktiga, och även följande dag sutto samtliga färjorna fast i isen vid Riigen
med tillsammans omkring 300 passagerare, vilka ej förr än med en försening av upp till
tre dygn nådde resp. bestämmelseorter. Ett försök den 25 febr. att bringa undsättning
genom pansarskeppet Drottning Victoria blev fruktlöst, då krigsfartyget ej kunde för sådant
ändamål manövrera i isen. Den 26 febr. nödgades därför generaldirektör Granholm
meddela komimunikationsministern, att trafiken på Sassnitzruten måste tills vidare inställas, om
ej effektiv isbrytarehjälp kunde beredas. Detta var som väntat omöjligt. Från den 28 febr.
låg trafiken alltså nere och kunde ej återupptagas förr än den 6 mars, då de svenska
färjorna började med stor svårighet åter bana sig väg från Trälleborg till Sassnitz. Efter
den 13 mars kunde trafiken på leden ånyo sägas vara helt normal. Den danska
kontinental-ruten Gjedser—Warnemiinde hade naturligtvis lidit under samma svårigheter, men kunde
hållas nödtorftigt öppen, tills trafiken måste för någon tid inställas även där samtidigt
med att den svenska linjen åter öppnades.
Öresundsbolaget inställde från den 10 febr. ångbåtstrafiken mellan de skånska hamnarna
och Köpenhamn. Ångfärjorna mellan Malmö och Köpenhamn fortsatte däremot hela tiden
att gå, om än ofta med högst betydande förseningar och ur stånd att fullgöra flera eller
— 157 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
