Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Ur stockholmskrönikan 1929
- Rundradion 1929
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hantverkargatan, S:t Eriksgatan och Götgatan asfaltbelagda. Hamngatan breddades
mellan Regeringsgatan och Norra Smedjegatan, och S:t Eriksgatan undergick samma
procedur mellan S:t Eriksplan och S:t Eriksbron. Slutligen fördes den redan tidigare
igångsatta breddningen av Hantverkargatan vidare. Norr Mälarstrand utsträcktes under
sommaren och hösten i sin fulla längd. Beträffande de öppna platserna är att anteckna, att
det ofta omtalade kvarteret Träskfloden började röjas upp. Engelbrektsplan, Stureplan och
S:t Eriksplan genomgingo mer eller mindre fullständiga omläggningar till trafikens
lättande, och ett liknande arbete, ehuru i större omfattning, pågick också under sommaren och
hösten samt under vintermånaderna på Stockholms största öppna plats, Karlaplan.
Beträffande broförbindelserna är att nämna, att stadsfullmäktige den 22 juni beslöto
uppförandet av den s. k. Västerbron mellan Kungsholmen och Södermalm. Vidare beslöto
stadsfullmäktige att anordna tävlan om förslag till tunnel eller bro mellan Skeppsbron och
Blasieholmen.
Slutligen började förarbetena till den för Stockholms framtida trafik viktiga Västra
Skeppsbron.
1929 icke något festligheternas eller storkongressernas år.
Några större officiella festligheter ägde icke rum under 1929 med undantag för de årligen
återkommande samt för dem, som försiggingo i samband med den lettiske presidentens
på annat ställe i Årsboken skildrade besök. Den 25 november ägde emellertid invigningen
rum av ett par bland de största offentliga arbeten, som någonsin fullbordats i
Stockholm: Hammarbyleden och Årstabron. Den förra invigningen hölls vid själva
Hammarbyslussen, där borgarrådet Björklund i närvaro av ett stort antal inbjudna med ett tal
överlämnade Hammarbyleden till Stockholms stad, som genom stadsfullmäktiges ordförande, herr
Tengdahl, mottog densamma, varpå konungen förklarade leden invigd för sitt ändamål. I
den högtidliga akten deltogo bl. a. kronprinsparet, prins Eugen och prinsessan Ingrid.
Omedelbart därpå avreste de kungliga jämte övriga inbjudna med båt till Liljeholmens station,
varifrån ett extratåg förde dem ut på Årstabron, som därmed för första gången togs i
bruk. Efter ett tal av generaldirektör A. Granholm satte konungen personligen lyftspannet i
rörelse, brobanan slöts och Hans Majestät förklarade bron invigd. Vid det högtidliga tillfället
skrevo de kungliga sina namn på en stentavla, som skulle uppsättas på bron, och ett antal
järnvägsarbetare saluterade på de omgivande bergen med 21 dynamitskott.
Rundradion 1929.
Aktiebolaget Radiotjänst, som började sin verksamhet den 1 januari 1925, utgav med
anledning av femårsjubileet en innehållsrik minnesskrift, »Radiotjänst. En bok om
programmet och lyssnarna», till större delen författad av programchefen i Göteborg
C. A. Dymling och riksprogramchefen Julius Rabe. Den ger imponerande bevis för
rundradions snabba frammarsch och enorma utveckling i Sverige under de gångna fem åren.
När verksamheten började, uppgick licensstocken till 39,808. Redan efter ett år utgjorde
den 125,559 och hade den 1 jan. 1929 vuxit till 380,863. Under loppet av 1929 tillkommo
ytterligare 46,701 licenser; siffran uppgick den 31 dec. till 427,564, motsvarande 70,0 licenser
per tusen invånare i landet. Sverige intog därigenom andra platsen i den europeiska
konserten; första rummet innehades av Danmark med 84,3 och det tredje av England med 64,8
licenser pro mille; motsvarande siffra för Tyskland var 49,1.
Den 1 jan. 1925 stodo till bolagets förfogande endast tre sändarstationer av den då
brukliga, relativt svaga sorten, vilka voro placerade i Stockholm, Göteborg och Malmö. Samma
år den 1 mars började Sundsvallsstationen sin verksamhet och i april var även
Bodenstationen färdig att tagas i bruk. I slutet av 1925 började en försöksstation i Karlsborg
utsändningar på en högre våglängd, vilka fortsattes till den 1 juli 1927 då storstationen vid Motala
definitivt övertog rollen som mellersta Sveriges språkrör. I juni 1926 erhöll Östersund en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:05:04 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svda/1929/0178.html
