Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flygning 1929
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jätteflygmaskinen »Do X», Dornierverkens under 1929 byggda och med goda jcsultat provflugna
tolvmotoriga flygbåt, världe^is hittills största flygmaskin.
Den 11 juli var emellertid den nya motorn inmonterad och provflugen, och samma dag
skedde avfärden från Island. Efter en äventyrlig flygning under svåra väderleksförhållanden,
dimma, regn och storm lyckades emellertid Ahrenberg föra »Sverige» fram till Ivigtut. Under
denna färd vjsade Ahrenberg på det mest oförtydbara sätt, vilken överlägsen flygare han
är, och det var förvisso denna omständighet samt flygplanets kraftiga konstruktion, som
gjorde att maskinen kunde rida ut den cyklonartade storm samt det våldsamma åskväder
på Grönlands sydkust, för vilka flygarna råkade ut.
På grund av det under eftersommaren allt sämre vädret med svåra dimmor misslyckades
senare flygarnas försök att taga sig fram till Amerika. Orsaken härtill torde icke minst vara
att söka däri, att även den nya motorn visade sig alltför otillförlitlig för att flygarna skulle
kunna taga risken att forcera de mäktiga dimbältena. De beslöto fördenskull att uppge
flygningen för året och inskeppade den 22 augusti flygplanet, som oskadat kunde överföras till
hemlandet.
Gösta Andrées Afrikaflygning.
Förutom den Ahrenberg-Flodénska flygningen till Grönland företogs under året en annan
långflygning av en svensk pilot. Civilflygaren Gösta Andrée flög nämligen på hösten från
Stockholm till Kap och hann på återfärden fram till Medelhavet, innan han drabbades av
ett allvarligt missöde. Flygningen, som företogs med en sportmaskin, en De Havilland
Moth med en 85 hkr. Cirrus Mark Il-motor, finansierades huvudsakligen av Sandvikens
järnverk, som också gav sitt namn åt flygplanet — det kallades »Sandvik». Färden, som
företogs i kortare dagsetapper, var dels en propagandaflygning för svensk aviatik och dels
cn affärsflygning, avsedd som reklam för Sandviken, som levererat maskinens stålkonstruk-
— 202 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
