Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Motorkrönika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sönder, och de bägge soloförarna fingo en del förseningar tack vare ringpunkteringar, men
nådde målet efter utmärkta körningar. Nationstävlingen blev en ny seger för England.
De svenska bilisterna ha ett betydligt magrare tävlingsprogram än motormännen på
tvåhjulingarna och ha sällan tillfälle att mäta sina krafter med det övriga Europas eller
Nordens motorfolk. Den allt dominerande händelsen under 1929 liksom under de flesta tidigare
år var K. A. K:s vintertävling, vars 100-milabana gick från Göteborg över Uddevalla,
Karlstad, Falun och Gävle till Stockholm. Vägarna voro hala och spåriga, men några större
svårigheter ansågo sig förarna själva icke haft att kämpa mot. Inte mindre än nio man
fullföljde tävlingen utan försening, nämligen Olle Grönkvist, Per Näs, Clemens Bergström,
C. G. Johansson, Franklin Eck, Lennart Svensson, Ernst Nilsson, Nils Mark och J. E.
Ohlsson. Av dessa hade Fiat-föraren Grönkvist redan tidigare två inteckningar i den
förnämliga Vinterpokalen och erövrade den därmed för alltid. I den klassiska tävlingen var för
första gången en lagtävling inlagd för märkeslag, och i denna segrade Dodge genom, de tre
prickfria förarna Bergström, Eck och J. E. Ohlsson. Fyra damer deltogo: fru Eva Dickson,
fröken Signe Kassman, fru Dolly Paulitz och fru Ingeborg Stille, och samtliga nådde målet
(den sistnämnda på kortaste körtid).
Det enda utbyte de svenska bilisterna under året hade med främmande länders
tävlingsmän bestod i att göteborgaren Ernst Holmqvist deltog i ett racerlopp på Gjersöens is utanför
Oslo (och slutade sist i sitt heat) samt i två visiter av (den svenskfödde) norrmannen John
Isberg vid Solvallaloppen. Vid bägge tillfällena visade denne, att han och hans Bugatti stå
en klass över de övriga racerekipagen i Norden.
Den viktigaste motorsportsliga händelsen i utlandet under året var att bilarnas
världsrekord åter blev slaget. Våren 1927 körde engelsmannen Segrave med en jättestor Sunbeam
på Da3^tonas sandstrand i Florida första gången över 300 km. per timme, och hans
världsrekord noterades närmare angivet till 327,964 km. per timme. Ett år senare ökade hans
landsman, Campbell, rekordet till 332,994 km/tim., men det stod knappast två månader, eller
tills amerikanen Ray Keech körde 334,01 km/tim. Världsrekordet var därmed för första
gången på många år frånhänt engelsmännen, och inom det mäktiga ö-riket arbetades det
energiskt på att återerövra det förlorade mästerskapet. En Londonbankir erbjöd sig att
betala experimenten och byggandet av vagnen, och med kapten Irwing som konstruktör kom
The Golden Arrow till. Överste H. O. D. Segrave blev förare, och den monstruösa vagnen
med Napiers världsberömda 12-cylindriga motor kom den 11 mars upp till den fantastiska
hastigheten av 372,478 km. per timme som genomsnitt efter de bägge loppen över
kilometer-banan på Daytona. Som en beklämmande epilog till Segraves rekordkörning kom den
amerikanske föraren Lee Bibles förolyckande, då han med Keechs vagn några dagar senare gjorde
en attack mot det Segraveska rekordet. Major Campbell reste med sin nybyggda Blue Bird
ned till Sydafrika, där han på Verneuk Pan ämnade återta sitt förlorade rekord. Det
misslyckades, men Campbell kunde inregistrera ett nytt världsrekord över 5 km. med en
genomsnittshastighet av 341 km/tim.
Den betydelsefullaste av årets alla hastighetstävlingar är amerikanernas klassiska
500-mileslopp i Indianapolis. Loppet blev i år som alltid mycket hårt, och endast tolv vagnar
eller en tredjedel av de startande togo sig fram till målet. Ray Keech vann sin första och
sista seger i Indianapolis — ett par månader senare körde han ihjäl sig på Altoonabanan.
Fjolårets »europeiske världsmästare», fransmannen Louis Chiron, hade rest över Atlanten men
kunde icke konkurrera med Amerikas stjärnor och stannade på sjunde plats.
Europas Grand Prix hölls i år på Niirnburg Ring och blev en seger för Chiron på Bugatti
Av de övriga stora europeiska loppen vann veteranen Albert Divo på Bugatti Targa Florio,
tysken Carraciola på Mercedes T. T.-loppet på Irland och engelsmännen Birkin och Barnato
på Bentley det klassiska 24-timmarsloppet vid Le Mans.
— 232 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
