Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det ekonomiska läget i utlandet. Av redaktör E. Klarin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att lösa in ett blott med 5 % löpande obligationslån. Icke mindre än 430 ledande
bolag kunde under första kvartalet redovisa med 31 % ökade vinster mot under
samma tid 1928.
Under sådana omständigjieter var det icke att förundra sig över att
börsoptimismen trots allt hot och alla påtryckningar ej ville ge med sig hos börsentusiaster,
som för länge sedan slutat upp med att räkna med normal r^nteutdelning på
aktiernas börsvärde. Det var flera gånger på tal att Nev^^yorks Reservebank skulle
höja räntan utöver de 5 %, som tillämpades sedan juli 1928, och bankledningen
var långt ifrån ohågad, men centralbankernas överstyrelse ville icke. Knappast
heller regeringen. Den strama penningpolitiken och den starkt inknappade
utlåningen till utlandet framkallade i Europa en rad av räntestegringar, börjande
med England den 7 februari från 4 till 5 och fortsättande under mars—
maj i Italien, Holland, Polen, Österrike, Ungern, Tyskland och Rumänien.
Därtill framkommo i Förenta staterna förslag att starkt skärpa införseltullarna på
en mängd artiklar, varigenom det skattskyldiga Europa skulle få- det ännu
besvärligare att betala sin tribut till det rika Amerika. Protesterna mot den
amerikanska tullpolitiken växte under senare delen av året, så att ett 40-tal stater
besvärade sig, och förslag framkom, att Europas stater skulle sammansluta sig till ett
block för att reagera mot Förenta staternas hänsynslösa tullpolitik. I England
klagade man bittert över att det amerikanska börsspelet och den va^cklande
finanspolitiken framtvungit en så hög officiell ränta i England som 5 ^ %, när man
annars skulle ha kunnat gå ned under 4 ^ %. Man kunde gång på gång
konstatera en våg av bitterhet mot U. S. A. ej blott i England utan i hela Europa.
Under sommarmånaderna höll sig spekulationen i Newyork relativt lugn, dock
med en klart utpräglad tendens uppåt och med stegring av börslånens storlek.
Så beslöt sig slutligen Newyorks Reservebank att slå till och höjde från och med
9 augusti sin rediskonteringsränta från 5 till 6 %. Börsen reagerade genast ■—
men blott för en dag, sedan var spekulationen åter i gång. En räntesats av 6
procent var låg för spekulanter, som icke ryggade tillbaka att betala 10 procent
och däröver för dagslån och som när denna ränta någon gång sjönk till 6 %,
oförtövat började svara med en hausse. Alltså fortsattes spekulationen i hopp om
stigande aktiekurser. Samtidigt med diskontohöjningen sänktes räntan för
bank-accepter till S % % för att stödja näringslivets legitima behov och främst
jordbruket. Reservebankernas innehav av köpta växlar hade från årets början till
slutet -av juni sjunkit från 483 till 86 miljoner dollar och här fanns sålunda en
stor marginal att utnyttja för »legitima» behov. Englands bank reagerade ej
genast för höjningen utan bibehöll sin ränta i 5 procent någon tid.
Medan spekulationen i Newyork fortsatte sin dans på vulkanen, förändrades
emellertid så småningom sammansättningen av deltagare i denna dödsdans.
Insiktsfulla finans- och bankmän både inom och utom landet hade förstått, att spelet
snart måste taga en ända med förskräckelse, de stora investmentbolagen
realiserade sina aktieportföljer och kvar stodo endast oförbätterliga optimister och en
massa o förståndigt folk, som ej hade något begrepp om bedömandet av
aktievärden och som spelade på fondbörsen som de skulle ha spelat på ruletten i Monte
Carlo. Under kriget hade amerikanerna vant sig vid att köpa statens
krigsobligationer och fått smak för placeringar i värdepapper. Försäljare av dylika hade
öppnat kontor i de flesta städer, och härigenom drogos tusentals personer, som
"’ — 281 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
