Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det ekonomiska läget i utlandet. Av redaktör E. Klarin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ej alls förstodo sig på aktieaffärer, in i spekulationsvirveln. De försiktiga
spekulanterna drogo sig tillbaka, sedan det blivit klart fram på eftersommaren, att
ett omslag i konjunkturen börjat inträda i Förenta staterna. Det var icke något
kraftigt bakslag utan endast en naturlig reaktion mot en feberaktigt och konstlat
uppdriven försäljning av varor utöver befolkningens verkliga behov och en därav
följande överdriven produktion. När man ej längre kunde peka på fortsatt eller
stegrad högkonjunktur, kunde heller icke hopp finnas om högre vinstutdelningar
och stigande aktiekurser.
Allt var sålunda väl förberett, då Englands bank den 26 september beslöt att
höja sitt diskonto med en hel procent till den onormalt höga nivån av 6 J/4 %.
Steget togs för att skydda engelska centralbankens guldkassa, som under året
minskats med c :a 25 miljoner pund och kommit ned i ett minimiläge av c :a 133
miljoner mot 176 miljoner vid samma tid ett år förut. Det var denna engelska
diskontohöjning, som medförde en i Förenta staterna fruktad allmän stegring av
räntesatserna i Europa och som definitivt stack hål på spekulationsblåsan i
Newyork. Man kunde nu placera pengar i London på mycket tryggare sätt och med
bättre räntebehållning än på den osäkra marknaden för dagspengar i Newyork,
och följden blev, att det där placerade europeiska kapitalet uppsades och
hem-togs. De amerikanska haussisterna gjorde energiska ansträngningar för att hålla
den vacklatide ^byggnaden uppe, men förgäves. Torsdagen den 3 oktober blev en
svart dag med börsförluster på 5 milliarder dollar, och sedan följde slag i slag
en rad av baissedagar, så att till slut fullständig panik uppstod. Sådana
katastrofdagar som 21, 23, 24, 28 och 29 oktober med försäljningar på en dag (den 29)
av över 16 miljoner aktier och en spänning så intensiv, att mäklarna svimmade
på börsen, skola sent glömmas av de olyckliga spekulanterna. Från utlandet
strömmade försäljningsorderna in i massor, och man var nu lika ivrig att bli av med
papperen som förut att få dem. Förlusterna sedan baisseperiodens början
uppskattades till över 30 milliarder dollar. Efter några dagars återhämtning fortsatte
baissen även i november med svåra kursfall 4—6, 12 och 13 november, varefter det
värsta var över. Redan i oktober sökte bankerna ingripa och hejda nedgången,
lugnande uttalanden gjordes från både regering och banker, och miljardärer som
Rockefeller och hans son förklarade sig beredda att köpa upp väldiga poster
oljeaktier. Men ingenting hjälpte. Det blev en . fruktansvärd upprensning. Börsen
stängdes vissa dagar och andra arbetade man endast några timmar. Anledningen
angavs vara den att mäklarna skulle få tid att avräkna kundernas affärer, men i
själva verket var det nog lika mycket för att lugna stämningen. Trots kursfallen,
som från aktiernas toppunkt reducerade kurserna med 50 %, ja i enstaka fall ända
upp till 90 procent, höll sig avkastningen ännu i början av november mellan något
över 2 och upp till 5 ä 6 procent. Aktier voro därför i detta hänseende som
placeringsobjekt väsentligt sämre än obligationer.
Efter kraschen höll sig Newyorkbörsen intill årsslutet tyst utan några större
fluktuationer. Man frågade sig överallt i världen, vad en minskning i börsvärdena
på ett 30-tal milliarder skulle få för inverkan på det amerikanska näringslivet och
om konjunkturkurvan, som oberoende av börsen redan förut pekat nedåt, skulle
få en skarpare nedåtriktning. Linje.rna hade vid årsskiftet icke fullt klarnat, dock
tycktes den uppfattningen rätt allmänt göra sig gällande, att första kvartalet 1930
skulle uppvisa en bestämd avmattning, varefter på våren och sommaren en för-
"’ — 282 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
