Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det ekonomiska läget i utlandet. Av redaktör E. Klarin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bättring skulle inträda, så att senare hälften av 1930 åter skulle förete ett
uppsving. Framtiden får utvisa, om denna prognos är riktig. Redan vid 1929 års
slut hade lyxindustrierna kraftigt påverkats. Diamantsliperierna i Amsterdam
måste avskeda arbetare och inskränka arbetstiden, och i Newyork realiserades
lyx-bilar och dyrbara pälsverk till vrakpris. Det industriella läget i Förenta staterna
betecknades emellertid i stort som mycket sunt, varför man hade skäl att hoppas
på att sviterna av kraschen skulle bli snabbt övergående. För att motverka en
depression av både ekonomisk och psykisk natur ingrep president Hoover mycket
energiskt under börskrisen, utlovade igångsättandet av statliga arbeten och
uppmanade kommuner och enskilda företag att göra sitt till för att minska följderna
av en eventuellt växande arbetslöshet. Stora industriella företag skyndade sig att
förklara att utdelningarna för 1929 års verksamhet skulle bibehållas, i vissa fall
också ökas. Ford tillkännagav att han ämnade igångsätta nyanläggningar för 30
milj. dollar och höja arbetslönerna med ett sammanlagt belopp av 15 milj.
I England var läget i stort sett bättre än året förut. Det strama penningläget i
Newyork och de överdrivet höga räntorna för dagslån där motverkade i hög grad
engelsmännens strävan att förbättra centralbankens ställning och ändock kunna
bereda näringslivet lättnad genom jämförelsevis låga räntor. Nu pressades dessa
i stället upp, medan samtidigt guld strömmade ut. Pundet hade svårt att hålla sig
uppe och låg upprepade gånger och länge under guldexportpunkterna för dollar,
riksmark och icke minst franska franc. Det var först sedan Englands bank i
september höjt diskontot till 6 J/4 % och bubblan i Newyork spruckit, som en
vändning till det bättre inträdde. England profiterade av den stränga vintern i början
av året, vilken genom ishinder försvårade de kolproducerande östersjöländernas
kolexport. Den engelska kolexporten kunde sedan delvis bibehålla sitt försprång.
En delegation från Central Collieres Commercial Association, som kontrollerar %
av Englands kolproduktion, konfererade med tyska och polska kolägare och
skandinaviska importörer för att utröna möjligheterna för ett internationellt
samarbete. Den internationella järnmarknaden förbättrades under större delen av
året, och först på hösten ägde en tillbakagång rum. Englands produktionsindex
under andra kvartalet var större än något annat kvartal sedan 1924 (om man
undantar första kvartalet 1927). Landets produktion av järn och stål slog rekord
för året i oktober. Däremot hade textilindustrien hela året stora svårigheter att
bekämpa. England oroades av tre stora krascher: Hatry- och
Horne-koncer-nernas sammanstörtande och William Harrisons i Inveresk Paper Co. bankrutt.
Clarence Hatry, vars fallissemang uppgavs förorsaka förluster på bortåt 20
miljoner pund, ställdes inför rätta för förfalskning av kommunala skuldförbindelser.
Henry Horne var intresserad i lord Rothermeres tidningstrust och Harrison i
Inveresk Paper Co., som bl. a. kontrollerar Daily Chronicle, Sketch, Tatler och
Illustrerad London News.
Den franska industrien hade högkonjunktur, och klagan hördes då och då över
bristande tillgång på arbetskraft. Skörden av både vete och vin var utmärkt.
Handelsbalansen slutade för 11 månader med ett importöverskott på c :a 8 milliarder
franc. Importen ökades gentemot samma period 1928 med över 5 milliarder,
medan exporten sjönk med över 907 miljoner franc. Ratificeringen av skuldavtalet
"’ — 283 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
