- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Sjunde årgången (händelserna 1929) /
318

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkligare dödsfall i utlandet - Gustaf Stresemann

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Märkligare dödsfall i utlandet.

G

Gustaf Stresemann.

iistaf Stresemann, som gick ur tiden på
■ morgonen den 3 oktober, kännetecknade på
ett särskilt sätt världsutvecklingen. Nu
tillhör han världshistorien.

Född 1878 utgick han från ett medelklasshem
i Berlin, där han växte upp under långt ifrån
lysande ekonomiska omständigheter. Som student
först i Berlin och sedan i Leipzig gjorde han
sig snart bemärkt genom sin förmåga som
debattör och över huvud sin ovanliga formella
begåvning. Hans inriktning var med vissa
förbehåll närmast nationalliberal. Stresemann
studerade historia och statskunskap, litteraturhistoria
och nationalekonomi; han vann doktorsgraden på
en avhandling om utvecklingen av den berlinska
flaskölhandeln.

Stresemann lämnade år 1901 universitetet och
blev ombudsman för chokladfabrikernas
centralförbund med säte i Dresden. Här i Sachsen
kastade han sig också på allvar in i det politiska livet,
^nu under klart nationalliberal devis, och invaldes
1907 i tyska riksdagen. 1912 föll han igenom,
begagnade friheten till omfattande utländska resor,
bl. a. till Amerika, men återinträdde i riksdagen i
slutet av 1914 för att nu tillhöra politiken fram
till sin död. Skicklig talare och taktiker spelade
han snart en ledande roll inom nationalliberala partiet; efter Bassermanns död 1917 stod han
även utåt som dess ledare. Han stod ej främmande för den riktning, som tänkte sig den blivande
freden förbunden med vissa territoriella vinster; det är också bekant, att han bekämpade
Erzbergers »fredsresolution» sommaren 1917 och att han därvid samarbetade med
Luden-dorf¥. Men han fordrade framför allt en »nyorientering» i riket, och bestämdare än någon
socialdemokrat krävde just han en beslutsam övergång till ett parlamentariskt styrelsesätt.
Han trodde då, att denna plan skulle kunna genomföras i samförstånd med högsta
krigsledningen, vilket snart visade sig vara ett misstag.

I nationalförsamlingen 1919—20 var Stresemann ledare för det nybildade tyska folkpartiet.
Detta har alltsedan dess framför allt varit Stresemanns parti, ett underlag för hans
personliga vilja och hans realpolitiska taktik. Efter att en kort tid 1923 (augusti—november) ha
varit rikskansler och utrikesminister och därunder avlyst det passiva motståndet mot
Ruhrockupationen, kvarstod han som utrikesminister under Luther och förblev i det följande som
innehavare av denna centrala post, än i samarbete med socialdemokraterna, än med de
tysknationella.

Stresemanns politik, »uppfyllelsepolitiken», har lidit nederlag och hemburit vinster; även
dess kanske namnkunnigaste resultat, Locarnoavtalen 1925, ha synbarligen ej motsvarat vad
han själv väntade sig. Men att denna segt fullföljda linje med alla sina sviktningar likväl
lett betydelsefullt framåt skall väl ingen kunna bestrida, liksom det också måste erkännas,
att knappast någon samtida statsman brottats med så invecklade och väldiga problem som
Gustaf Stresemann.

»Stresemann var en konjunkturpolitiker, men att han bakom konjunkturerna såg ett bestämt mål
är så tydligt som möjligt. Rastlöst och utan vila verkande förstod han dock att vara sig själv. Om
han ofta kompromissade, gjorde han det ej minst med sin egen hälsa och välfärd. Han var en
människa av stor flykt, en kulturpersonlighet med oavhängiga meningar, en uppmärksammad
skriftställare och en utomordentlig talare. Han föll på sin post, kämpande på arenan till det sista. Icke
på mycket länge har ett dödsfall timat, som kommer att väcka större uppseende i världen. Ty visst
är, att Stresemanns bortgång är en politisk händelse av första ordningen.»

(Professor N. Ahnlund i Svenska Dagbladet.)

"’ — 318 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:25:13 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svda/1929/0318.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free