Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norge 1929. Av redaktör Axel Skagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gjorde penningväsendet mera stabilt och förtroendeingivande. Efter den stora
krisen hade en grundhg upprensning försiggått, och de gamla bankerna hade
företagit största delen av sina avskrivningar. De, som måste ställas under
likvidation, hade mött sitt öde, nya banker med friskt kapital hade kommit till stånd,
och balans hade uppnåtts med utländska banker. Övergången till det gamla
myntvärdet tog hårt på näringslivet, men landets producerande näringsgrenar, såsom
jordbruket, sjöfarten, fisket, skogsbruket och industrien, hade fått taga de värsta
stötarna och förlusterna, även om stora sådana ännu återstodo. Norge hade under
året god avsättning för sina produkter på världsmarknaden. De näringar, som
bero av väderleksförhållanden, hade det i stort sett bra, och landet gjorde
otvivelaktigt stora framsteg i arbetsduglighet, arbetstempo samt bättre organisation av
drift och försäljning.
I stort sett kunde vid årets slut sägas, att 1929 infriat de förhoppningar ■— om
också icke de mest optimistiska — som man hyste vid förra årsskiftet.
Importöverskottet i handelsomsättningen med utlandet under årets första 10 månader
var 13 milj. kr. mindre än vid samma tid 1928, och exportvärdet hade stigit från
573 till 633 milj. kr. Den förnämsta orsaken härtill var att söka i fiskerinäringen
och särskilt konservindustrien, vars omsättning stigit med 10 milj. kr. Den
relativt största ökningen företedde dock metallindiistrien, särskilt framställningen av
aluminium och järn på elektrisk väg. Gruvindustrien kunde öka sin produktion,
och exportvärdet steg betydligt. Träförädlingsindustrien kunde ioke blott hävda
sin ställning gentemot det goda året 1928, utan visade även en ytterligare
uppgång. Den industriella verksamheten ökades i allmänhet, vilket också tog sig
uttryck i minskad arbetslöshet. I november var de arbetslösas antal 20,500 mot
23,000 året förut. Norsk Hydros stora nyanläggningar för en kostnad av 80 milj.
kr. genomfördes under året, och detta företag av verkligt internationella
dimensioner väckte utlandets beundran.
Valfångsten, denna för norrmännen ganska säregna näring, så karakteristisk
för norskt folklynne genom det hårda arbete och den hasard, som ligga i yrket,
slog rekord med en bruttoavkastning på över 100 milj. kr. Den nya säsongen för
denna industri började dock icke fullt så lovande, ty fångsten var ojämn och
utsikterna osäkra. Träförädlingsindustriens förbättrade ställning medförde bättre
förhållanden också för skogsbruksdriften. Norges största företag på detta
område, Borregaard, sålde under året hela sin produktion för 1930, och för
skogsägarna stego timmerprisen under året med 10 procent. Jordbruket hade bättre
avsättning för sina produkter, men böndernas skuldsättning är så stor, att man
alltjämt kunde tala om en jordbrukskris. Sjöfarten, som skall täcka bristen i
handelsbalansen, hade i stort sett ett gott år. De norska rederierna äro i fråga om
tankfartyg de ledande i hela världen. Nya fartygsbyggnader företogos i stor
utsträckning, och tonnaget tillväxte betydligt. Rederinäringen präglades av
optimism, trots de relativt låga frakterna vid årets slut. Alla norska fartyg hade
sysselsättning. Nybyggnader skedde dessvärre mest i utlandet. Handelsflottan uppgick
vid årets slut till 3,5 milj. ton och hade därmed långt överstigit sin storlek före
kriget. Genom modernisering hade den gjorts till en av de mest
konkurrensdugliga i världen.
Den inhemska handeln var livligare än året förut, på hösten dock av mindre
omfattning, till stor del beroende på den milda väderleken, d. v. s., då det gäller
Norge, regn och slask, som håller folk inomhus.
"’ — 336 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
