Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norge 1929. Av redaktör Axel Skagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nivån och dessutom kräver en understöds fond för genom rationaliseringen
framkallad arbetslöshet.» Under sådana omständigheter syntes rationaliseringen,
betraktad ur socialistisk-politisk synvinkel, mera ägnad att bli en stridsfråga än en
hävstång för näringslivets höjande. Detta var ett av de mörka molnen på årets himmel.
Emellertid — teorin är ett och verkligheten något annat.
Fackföreningsorganisationerna synas ha insett betydelsen av en viss rationalisering eller ransonering
i fråga om strejker. Arbetsåret blev lugnt. Mörka moln stego upp vid horisonten
och hotade med »storkonflikt», men de drevo alltid förbi.
I politiken funnos inga sådana moln. Året blev i det hela fattigt på politiska
händelser. Venstreministären Mowinckel höll oanfäktad i regeringsrodret, då alla
partier hade klart för sig, att — regeringens duglighet alldeles frånsedd — ur
partipolitisk synpunkt ingen bättre regering kunde framskapas och över huvud
ingen majoritetsregering på grund av läget i stortinget och splittringen inom den
borgerliga fronten.
Emellertid var det politiska lugnet stiltjen före stormen. Året förflöt i den
stundande valstridens tecken. Stortingsvalet 1930 kastade sina skuggor före sig,
valkampanjen hade i själva verket redan börjat, och alla hade klart för sig, att
detta val skulle bli ett av de mest avgörande i Norges politiska historia. Efter
sin stora frammarsch vid stortingsvalet 1927 inryckte arbetarepartiet i
nationalförsamlingen såsom dennas starkaste parti med 63 representanter och dubbelt så
manstarkt som något av de andra partierna. Med 13 mandat till hade sociaHsterna
haft självständig majoritet, och alla insågo: Nästa gång gäUer det.
Bankfören’n-gens ordförande gav i ett föredrag följande uttryck för lägets verkningar i det
ekonomiska livet: »Förtroendet och trygghetskänslan hos alla, som bygga på
vårt existerande borgerliga samhälles ^grundvalar, stärkas ej, när stortingets
starkaste grupp, som räknade 63 av stortingets ISO medlemmar, vid sin
regeringsbildning i fjol kunde öppet framlägga ett program, som gick ut på upprättande
i vårt land av den socialistiska staten med ökad förmögenhetskonfiskation, och
när icke ens detta hot ännu förmått driva de borgerliga till samlad valstrid för
det nuvarande samhällets bestånd. Vårt lands ekonomiska utveckling lider redan
nu genom att ha ett sådant damoklessvärd svävande över sig. Alla som inse vilka
ekonomiska olyckor, som kunna bli resultatet, avvakta med spänning utgången,
men striden står icke mellan jämspelta parter, när den föres mellan ett fast
sammansvetsat och målmedvetet parti å ena sidan och å den andra spridda fylkingar,
som delvis bekämpa varandra under valet.»
Vad som för övrigt 1929 liksom tidigare år särskilt tyngde affärslivet och
verkade tryckande på företagsamheten var de höga skatterna, en följd av det
allmännas, statens och kommunernas, i förhållande till tillgångarna obehörigt stora
utgifter, vilka i sin tur äro en följd av samhällets långt gångna »socialisering». Vid
Den Norske Handelsstands Förenings årsmöte höll föreningens ordförande ett
tal, som jämte nyss citerade anförande ger en klar bild av läget. Han sade: »Vid
senaste årsskiftet gavs av ledande män inom vårt affärsliv genomgående uttryck
åt uppfattningen, att vårt näringsliv kämpat sig igenom de största svårigheterna
och att på grund därav någon ljusning kunde spåras. Men samtidigt underströks
såsom en absolut ofrånkomlig förutsättning, att det allmänna genom en
tillräckligt grundlig utgiftsreduktion möjliggjorde och genomförde den lättnad i
skattebördan. som kräves för att kunna i längden hålla det hela i gång. Med
allvarliga bekymmer måste jag konstatera, att denna förutsättning icke ens tillnärmelsevis
"’ — 338 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
