- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Sjunde årgången (händelserna 1929) /
346

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finland 1929. Av redaktör Arvid Kaján

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

klart, att hans tal måste uttolkas som en antydan om förestående
riksdagsupplösning. Antagandet bekräftades av envisa rykten både inom och utom kuloarema.
Trots att även stora utskottet ett par dagar senare förkastade lönepropositionen,
krävde herr Mantere i riksdagen en positiv lösning av det segslitna spörsmålet
och framhöll än tydligare, att följden i motsatt fall bleve en vädjan till nationen.

För alla och envar blev det plötsligt uppenbart, att regeringen ämnade med
verklig konsekvens fullfölja sitt uppsåt att stå eller falla med lönefrågan och att
problemet nu gällde regeringskris eller riksdagsupplösning. Uppgifter om
framkastade kompromissförslag ökade blott spänningen, och då riksdagen vid
avgörande plenum den 19 april övervägde och förkastade medlingsförslagen, stod herr
Mantere »ante portas»; Han föreslog riksdagsupplösning, och president Relander
skrev under, »enär jag prövat folkets välfärd och statens bästa sådant kräva».
Riksdagen fällde alltså ej blott lönepropositionen utan även sig själv.
Mantere-ministären hade onekligen sökt verka i överensstämmelse med sin
programdeklaration och dragit de yttersta konsekvenserna av sin principfasthet. Dess fall blev
i viss mån en död i skönhet.

Den avgångna ministären skötte de löpande göromålen till sensommaren, då
agraren Kyösti Kallio övertog statsrodret med en agrarbesättning, frånsett ett par
fackministrar.

Under Mantere-regeringens slutkamp hade statstjänstemännen intagit en
avvaktande hållning, som de fortfarande iakttogo, då herr Kallio trädde till.

Trots att lönefrågan var den enda och följdriktiga stötestenen för
regeringsbildandet innan budet stannade hos herr Kallio, besvärades denne nye
regeringschef ej av några samvetsskrupler, då taburetterna skiftades. Han citerade
kall-blodigt den innehållslösa floskel-kodexen vid ett regeringsskifte och förklarade,
att den nya regeringen skulle ägna lönefrågan »allvarlig uppmärksamhet». Herr
Kallio är en klok man och hade synbarligen insett, att statens tjänstemän redan
hade förbrukat sin största entusiasm för sin sak under Manteres tid och att hans
egen uppgift blott var att vaka över kolen, som glöda. Åtminstone gjorde han
inga utfästelser utöver ovannämnda platoniska löfte. Som medlem av Finlands
Banks direktion motsatte han sig dock icke i princip den aktuella löneregleringen,
allra helst som riksbankens egen personal tidigare gynnats med enahanda
förmåner. Det framgick tämligen snart, att regeringschefen i stort sett gick med
på en kännbar löneökning även för tjänstemännen i staten, men samtidigt erfor
man, att minister Niukkanen förhöll sig direkt oppositionell till statsministern.
Det var allmänt bekant, att den nya regeringen var sysselsatt med att utarbeta
ett nytt förslag i lönefrågan, och i början av oktober var det en offentlig
hemlighet, att den nyvalda ministären var uppdelad i tvenne konträrt motsatta läger,
där statsminister Kallio och halva regeringen positivt hävdade de statsanställdas
lönekrav, medan den andra hälften av ministären utgjorde oppositionen, ledd
av minister Niukkanen (niukka = snål, noga!).

Det är lätt begripligt, att splittringen inom själva regeringen skulle utlösa ökad
nervositet utanför regeringsborgen, allrahelst som man öppet kommenterade en
motsedd partiell regeringskris. Med kännedom om, att maktens sötma dock var
ny för flertalet av regeringsmedlemmarna, kunde man emellertid räkna med
allvarliga ansträngningar i syfte att nå en kompromiss.

Så skedde ock.

Kallios agrarkabinett framkom i mitten av oktober med en ny proposition, som

"’ — 346 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:26:20 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svda/1929/0346.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free