Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stockholmsutställningen 1930
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utställningens trafikhall, belägen närmast ingången. Ett stycke fram lägger man murke till
ut ställ/ning ens flanetariwm.
Uppfattades som ett även för detta land betydelsefullt tecken till nyorientering i
arkitektur och brukskonst.
Det största intresset och även den mesta kritiken mötte utställningens
byggnader, som därigenom i viss mån kommo att ställa utställningsföremålen i
bakgrunden. Utställningens chefsarkitekt, E. G. Asplund, hade skapat en arkitektur,
som med sina enkla geometriska former, helt osmyckade ytor och nakna
konstruktioner i järn och glas starkt avvek från den traditionella
utställningsarkitekturen och byggde sin verkan uteslutande på samspelet av ytor och volymer
inbördes och med den omgivande grönskan samt det festliga färgspelet av de i
ljusa toner målade, eternitklädda väggarna och den rika flagg- och
blomsterprakten.
Vid ordnandet av utställningsområdet hade stor hänsyn tagits till den sköna
och av klassisk stockholmsstämning fyllda naturen; stränderna kring
Djurgårdsbrunnsviken lämnades till stor del fria från bebyggelse och denna fick i övrigt
en relativt låg och spridd karaktär. Utställningshallarna voro förlagda utefter
områdets norra sida och raot en lång promenadgata, korson. De bildade i
huvudsak ett sysfem av vinkelrätt mot denna framspringande hallar, sammanbundna
av med korson parallella längor. Närmast entrén med dess enkla stålgrindar
låg kommissariatets byggnad, vars väldiga, utskjutande baldakintak, prytt med
alla nationers flaggor, uppbars av glasinklädda, på kvällarna inifrån upplysta
lOI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
