Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Annus Medicus 1930. Av professor T. Thunherg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
institutet hade skickats till Liibeck, hade i Frankrike använts för att mot
tuberkulos vaccinera 573 franska barn utan någon olyckshändelse och den hade
vid noggranna djurförsök i Tyskland befunnits sakna all vimlens. Det är
uppenbart, att den tyska läkarepersonalen i Liibeck ej iakttagit nödig försiktighet vid
särhållandet av de olika bakteriekulturerna och av misstag kommit att vaccinera
spädbarnen med en kultur av vanliga virulenta tuberkelbaciller och ej med den
Calmette’ska vaccinen.
Åre.ts Noh el pristag are i fysiologi och medicin.
Årets medicinska Nobelpris tilldelades professor Karl Landsteiner, nu 68-årig,
först verksam i Wien men sedan 1922 vid Rockefellerinstitutet i New-York.
Landsteiners namn är knutet vid upptäckten av den olikhet, som skilda
människors blod erbjuder vid utförande av en biologisk reaktion, bestående däri,
att blod av en individ blandas med blod från någon annan individ. Blodet består
nu dels av åtminstone relativt färglös blodvätska, dels av däri uppslammade
röda blodkroppar. Vid dylik blandning lämna de båda blodsorterna i vissa fall
varandra opåverkade, i andra fall erhålles däremot en sammanbakning eller
sam-manklumpning av de röda blodkropparna, eller som man säger en »agglutination»
av dem.
Det kan synas egendomligt, att en upptäckt av denna enkla beskaffenhet kan
föranleda ett Nobelpris. Ur densamma har emellertid spirat upp en mångfald
av teoretiskt och praktiskt betydelsefull kunskap. Det är Landsteiners förtjänst
att ha visat upp de lagar, som agglutinationens fenomen lyder. Han fann 1901,
att människorna med hänsyn till blodbeskaffenheten i detta avseende kunna
indelas i 3 skilda s. k. blodtyper. Senare undersökningar ha visat, att man måste
räkna med åtminstone 4 olika sådana.
Landsteiners upptäckt fick till en början betydelse i kirurgiens tjänst. Sedan
lång tid söker man att vid svåra blodförluster rädda patienter genom
transfu-sion av blod från friska. Erfarenheten visar emellertid, att en dylik transfusion,
som ofta har en underbar livräddande verkan, kunde vara dödsbringande. Nu
vet man, att en olycklig effekt just sammanhänger med en sammanbakning av
blodkropparna, då blodet från de båda individerna blandas. Landsteiners
upptäckt har nu gjort, att man vid träns fusioner endast använder »blodgivare»,
hörande till en blodtyp, som ej åstadkommer agglutination, då det blandas med den
blodtyp, som patienten representerar.
Allmänhetens stora intresse för de skilda blodtyperna torde framför allt ha
väckts, sedan det visats upp, att en undersökning av dem i vissa fall kan
användas, då det gäller fastställandet eller rättare sagt uteslutandet av faderskap.
De bakom blodtyperna liggande egenskaperna ha befunnits representera
ärftliga egenskaper, en upptäckt, som visserligen ej gjorts av Landsteiner utan
framför allt av v. Dungern och Hirszfeld. Benämna vi vissa av dessa egenskaper A
resp. B, är det uteslutet, att A resp. B skulle uppträda i barnets röda
blodkroppar utan att samma egenskaper skulle finnas hos åtminstone endera av
föräldrarna. Omvänt: finner man hos ett barn blodegenskapen A eller B, medan
denna saknas såväl hos modern som hos den föregivne fadern, så kan denne
senare icke vara far till barnet.
114
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
